Allt och inget

Prestation hit och dit

Jag satt och funderade på det här med prestation. Prestationsmål, prestationskrav, prestationsångest. Det finns mycket kopplat till prestation!

Prestationsmål är väl bra, prestationskrav låter ju negativt och prestationsångest är jobbigt. När det gäller träningen har jag oftast ingen prestationsångest. Antagligen för att jag tränar så mycket att jag känner mig nöjd, hade jag legat på latsidan hade det kanske varit annorlunda.

Men så det där med mål och krav. När blir målen krav? Behöver man mål (eller krav) med sin träning för att det ska bli så bra som möjligt? Måste det bli så bra som möjligt?

Jag tänker så här om min träning:
Jag tränar för att må bra. Det är nummer ett. Men fasen, vad tråkigt det känns ändå. Träna för att må bra, vad vinner jag på det? Förutom att må bra då. Därför har jag andra mål också. De flesta handlar om att slå min egen tid på en viss distans, eller att träna ett visst antal pass i veckan. Det är målen. Men visst blir det lite kravlikt också? För om jag inte når mina mål, får jag inte prestationsångest då?

Är det dåligt att ha krav på sig själv?
Så här: det är väl ett jättebra mål att jag ska ta mig runt Göteborgsvarvet. Men det gjorde jag ju förra året. Då borde jag väl ändra det målet till att ta mig runt på en viss tid. Och vill jag nå dit, då måste jag ju steppa upp träningen till en annan nivå än träna-för-att-jag-mår-bra-träning.

Äsch, nu sitter jag här och snöar in mig på begrepp.
Det jag ville säga var att jag mår bra av att ha mål, kanske t.o.m. krav på mig själv, för jag vill bli så bra som jag kan bli! Jag antar… att så länge som kraven inte leder till ångest så är det nog okej. Hade jag inte krav på mig skulle jag säkert inte göra någonting alls. Jag menar, man är så himla trött efter en dag på jobbet, men hur skulle det se ut om jag alltid åkte hem och lade mig i soffan för att jag är trött?

Överlevde Göteborgsvarvet. I år måste jag göra mer än att överleva. Väl? Eller?

Överlevde Göteborgsvarvet. I år måste jag göra mer än att överleva. Väl? Eller?

 

You Might Also Like

4 Comments

  • Reply
    Rund är också en form!
    12 januari, 2015 at 21:46

    Hela 2014 var ett kravlöst år för mig. Ett år när jag bara förlängde långpassen och sket fullständigt i tider. Rätt skönt det med, när man får naturupplevelser på köpet istället.
    Men ibland kan jag tycka det är kul med ett lopp eller ett annat mål. Det är nog bra att variera, så det inte BARA blir mål/krav av allt, hela tiden. 🙂

    PS. Har du bokat tåg och så än? 😀

    Kram M

    • Reply
      idaaspens
      13 januari, 2015 at 09:51

      Jag har äntligen bokat hotell!
      Nu ska jag bara ta mig i kragen och fixa tåget också!

      • Reply
        Rund är också en form!
        13 januari, 2015 at 13:15

        Ja gör det nu. Och välj rätt snabbtåg nu, så jag inte gör ett tågbyte i onödan!

  • Reply
    petra
    19 januari, 2015 at 20:13

    Men det där med krav och ångest kan komma för nära ibland. Som du säger själv man har så många andra krav på sig dagarna i ända. Löpningen eller träningen är den som finns där att ta till i alla lägen. Sen är de väl bra att sätta upp mål och så. Svårt de där.

    Snygg bild.

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: