Löpning

Terapi i värmen

6 augusti, 2015

Den kommer som ett brev på posten varje semesterslut. Jag hinner vara i Göteborg några dagar efter återkomsten från Luleå, och så smäller den till från ingenstans: livskrisen. Det slår aldrig fel. Idag vaknade jag, mådde fint, såg att det var sol, bestämde mig för att åka till Botaniska trädgården och njuta av solen, och där kom den som en smäll på käften. Den kom så hårt att jag bröt ihop. Livskrisen brukar vanligtvis gå över ganska snabbt, ungefär när jag börjar jobba. Men den blir liksom större för varje år som går och det är faktiskt jävligt jobbigt. Och nu har jag redan varit tusen gånger mer privat än jag brukar i bloggen, så jag tänker stanna där.

IMG_0014
För att råda bot på ångesten har jag maratonkollat serie på Netflix. Funderade på att inte stiga upp ur sängen alls efter jag kom hem från Botaniska, men när klockan var runt 21 tog jag mig i kragen och tänkte att en löprunda alltid brukar vara bra terapi, och min hjärna behövde verkligen rensas, så jag drog på mig träningskläder och drog ut på en kortis.

IMG_0020
Klockan var 21 och det var 21 grader ute. Jag sprang snabbt för att vara jag i värme (5 km i 5:40-tempo), och det var så jäkla skönt. Det var jobbigt, men ändå inte på något sätt. Jag bara matade på, släppte alla tankar, sjöng nästan med i musiken och glömde allt jag grubblat på för bara en stund sedan. Det kändes bra. Arg och frustrerad gav mig ett bra pass.

Ja, löpning är verkligen bra terapi. Nu har det gått ett par timmar sedan jag kom hem, och grubblerierna är tillbaka, men där och då var livet härligt, och är inte det helt fantastiskt egentligen, att löpning (och säkert annan träning) kan göra så med en? Är så glad att jag lyckades ta mig ut, jag tror inte jag behövde någonting lika mycket som jag behövde den lilla rundan i sommarkvällen.

IMG_0025

 

13 Comments

  • Reply Fredric 7 augusti, 2015 at 07:01

    Vänster strumpa på vänster fot och höger strumpa på höger fot, jag ser då inte någon anledning till livskris 😉

  • Reply Cecilia 7 augusti, 2015 at 07:57

    Skönt när det hjälper, fast det bara är för en liten stund. Jag var väldigt ur balans under hela våren,det brukar bara vara små perioder men det var under en längre tid denna gången. De flesta träningspass och löpningar fick jag periodvis tvinga mig till och det är jag glad för att jag gjorde….man mår så mycket bättre efteråt fast det kanske bara känns som om det varar för en liten stund! Kram Cia

    • Reply Träningsblogga - Ida 7 augusti, 2015 at 09:53

      Fy så jobbigt det lät. Vad skönt att träningen hjälpte ändå och hurra för att du lyckades tvinga dig ut!
      Hoppas att det känns bättre nu.

  • Reply Mari 7 augusti, 2015 at 08:49

    En stor KRAM från mig till dig <3

  • Reply Kari 7 augusti, 2015 at 08:59

    Löpning hjälper mot allt utom cancer och krig.

    Mvh / ”Livskrisen börjar om tio dagar”

  • Reply Yvonne Jonsson 7 augusti, 2015 at 11:43

    Du, jag känner igen mig i hur träningen hjälper mot grubblerier. Dels lättar det för stunden, men regelbunden träning hjälper ju också i långa loppet. Så du gör ju helt rätt som tar en löptur även fast huvudet kanske känns som ett getingbo. Bra jobbat!!

    Jag tycker också du är modig och förtjänar rejält med beröm, dels för att du vågade skriva, dels för att du tog en löprunda (med rätt strumpa på rätt fot ?)

    Nu vet jag inte riktigt vad som får dig att känna att du går igenom en livskris, men det är ju en stor kontrast att vara på besök hemmavid och hela tiden ha familj och vänner omkring sig och sedan snabbt resa till den egna lägenheten i en annan stad.

    Hoppas du känner dig bättre snart.

    • Reply Träningsblogga - Ida 7 augusti, 2015 at 17:44

      Tack snälla för dina ord!
      Och ja, visst är det så att träning hjälper i långa loppet också. Jag är överlag en mycket gladare person sedan jag började springa, är så otroligt tacksam till löpningen 🙂

  • Reply Saras träningsblogg 7 augusti, 2015 at 14:31

    Jag förstår. Bor ju en bit från min familj och ”hem-hemma” också och det är tufft ibland. Hade vatt så härligt att ha mamma och pappa nära. Men det är tur göteborg är en sådan grymt bra stad att bo i ? kram till dig!

  • Reply hopihopi 7 augusti, 2015 at 20:01

    Du har iaf jättefina strumpor 🙂 även om det kanske inte tröstar så mycket när det krisar… Tur att löpningen hjälpte iaf, om en så bara för stunden.

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: