Löpning

En gömd park bakom knuten

DCIM132GOPRO

Jag har bott i min nuvarande lägenhet i ungefär tre år, varav två av dem som löpare.

Är det då inte helt sjukt att det finns en park 600 meter från mitt hus, som är som gjord för löpning och i vilken man har utsikt över cirka hela Göteborg, och jag inte ens har vetat om att den existerar förrän idag!??

IMG_1980 DCIM132GOPRO

600 meter ner för en backe, sedan upp upp upp litegrann och så är man framme. Och jag har inte vetat om den!
Jag är helt i chock över mig själv och känner att jag måste ta nästan alla mina framtida rundor där, för att kompensera för två förlorade år.

IMG_1976

Dagens runda blev en jättekort en. Så pass kort att jag kände att den knappt räknas. Men alla rundor räknas ju egentligen, och idag var det faktiskt en bedrift att jag tog mig ut överhuvudtaget. Hade lätt kunnat snooza bort hela den här dagen.

Trots att det blev så kort, och trots att jag på riktigt höll på att blåsa omkull (framförallt där uppe på toppen av Göteborg), så var det skönt att komma ut. Jag har ju lovat mig själv att ta tillvara på all sol jag kan få nu, och lite blev det idag.

DCIM132GOPRO

Med detta kan jag också summera träningsveckan, och jag är ganska nöjd. Har hunnit med både några löppass och även styrketränat två gånger, en gång med PT och en gång själv.

Veckan som kommer hoppas jag blir ännu bättre, då är jag nämligen ledig flera dagar och har ingenting speciellt planerat. Alltså: massa extra tid för träning. Så fint!


IMG_1972

You Might Also Like

11 Comments

  • Reply
    Charlotta Sofia springer o trimmar
    25 oktober, 2015 at 21:33

    Haha, vad lustigt att du liksom missat en hel park. Fast kanske rätt bra också? Det kan ju faktiskt vara peppande att hitta nya ställen att springa på. Vid närmare eftertanke önskar jag att det skulle uppenbara sej en hemlig park här med 🙂

    • Reply
      Träningsblogga - Ida
      25 oktober, 2015 at 22:37

      Haha ja jag undrar lite hur jag lyckats med det? Fast den ligger liksom bakom allting, så det kanske inte är så konstigt ändå… Det bästa var att det inte var mkt folk alls där, trots solig söndag, så man har nästan en hel park för sig själv. Så lyxigt! 😀

  • Reply
    Linnéa Siljesvärd
    25 oktober, 2015 at 22:01

    Men visst är det så himla kul när man upptäcker helt nya marker att springa på???

    • Reply
      Träningsblogga - Ida
      25 oktober, 2015 at 22:37

      Ja, det är underbart! Löpningen blir plötsligt så mkt trevligare! 🙂

  • Reply
    Anna Jansson
    25 oktober, 2015 at 22:25

    Jag älskar att upptäcka nya delar av hemstaden. Senaste tiden har jag promenerat runt mycket och svängt lite hit lite dit och fått många nya infallsvinklar!

    • Reply
      Träningsblogga - Ida
      25 oktober, 2015 at 22:38

      Mycket bra grej! Försöker göra det då och då när jag springer, men man (jag) är ju en sådan vanemänniska att man ofta kör samma runda på ren rutin.

  • Reply
    Mia
    26 oktober, 2015 at 06:22

    Jag fr springa upp dit tror jag. Har totalt fastnat i min rundor. Kan inte ens byta håll längre… 🙂

  • Reply
    starkoglad
    26 oktober, 2015 at 11:52

    Åh, alla träningspass räknas, även de korta! 🙂 Vad härligt att du upptäckt en ny träningsplats, det brukar boosta motivationen tycker jag 🙂

  • Reply
    Att ta sig (mig) ur svackan, del 1 – Träningsblogga
    29 oktober, 2015 at 14:47

    […] ta en promenad igår just när solen började gå ner, och hösten fortfarande var fin. Jag älskar den lilla parken jag hittade förra veckan, det är mindfulness på hög nivå att stå där uppe och spana ut över […]

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: