Styrketräning

Baby steps

4 november, 2015

Idag behövde jag inte vara på jobbet förrän strax innan nio, så jag bestämde mig för att stiga upp vanlig tid och åka till gymmet innan arbetsdagen tog vid. Det har jag aldrig gjort förut, så det var ju stort. Jag brukar annars prioritera att sova längre istället, någonting som jag nog egentligen inte behöver.

Och jag försöker ju att komma igång med styrketräning och idag var allra första gången jag ensam gick in i ett gym för att styrketräna. Att gå på pass är inga problem, att träna tillsammans med någon funkar fint, men att träna ensam, bland folk som vet vad de gör – jag vet inte jag, får lite panik av blotta tanken.

FullSizeRender

När jag åkte dit kände jag mig pepp, skulle ta mig tid att gå runt bland maskinerna och lära mig dem. Men jag behövde bara komma in och se allt och jag fick ångest. Började värma upp på löpbandet och undrade hur jag skulle lösa detta. Det var inte många personer där, men de som är på gymmet den tiden på dagen är ju proffs – det fattar ju alla.

Jag kände mig så jäkla malplacerad.

Jaja. Kunde ju inte gärna åka därifrån direkt. Efter löpbandet tog jag det säkra före det osäkra och körde några magövningar med en pilatesboll. So far, so good. Efter ett tag vågade jag mig till kettlebellsen och körde ett par övningar, men började direkt tvivla på om jag utförde dem korrekt. Min mardröm är att någon ska kommentera vad jag gör, jag skulle aldrig våga mig dit igen.

FullSizeRender (2)

Det var allt jag fick gjort denna morgon på gymmet. Men det är alltid ett första steg tänker jag. Med små, små steg kanske jag vågar mig på annat i gymmet också, utan en vän eller PT som håller mig i handen. Baby steps…

 

17 Comments

  • Reply Mari 4 november, 2015 at 17:25

    Men så grymt att du tog dig iväg ju =) Heja dig.!

  • Reply Charlotta Sofia springer o trimmar 4 november, 2015 at 18:58

    Så full av beundran över att du gick upp och gick till gymmet. Skulle sitta sjukt långt inne för mej. 😀

  • Reply Anna (orka mera) 4 november, 2015 at 20:01

    Ändå en smart tid att gå dit om man vill vara lite för sig själv. Tio tummar upp för att du vågade dig dit!

    • Reply Träningsblogga - Ida 4 november, 2015 at 21:19

      Hehe, ja jag tänker lite så: måste hitta de lugnaste tiderna så jag vågar lära mig grejer, sedan när jag börjar känna mig mer bekväm kanske jag också kan bli en sådan som tränar klockan 18! 😀

  • Reply Camilla Lind 4 november, 2015 at 21:20

    Heja dig!

  • Reply Rund är också en form! 4 november, 2015 at 22:24

    Bra gjort! Som sagt, babysteps ut ur komfortzonen så är du snart lååångt utanför. 🙂
    Kram M

  • Reply Anna 4 november, 2015 at 22:25

    Dessa militanta tyckare på gymmet som ska kommentera allt… Hade du gått fram på Ica och sagt ”ursäkta men du kör kundvagnen lite fel”. Eller på parkeringen ”vänta lite, prova att backa såhär istället så ska du se att det gör bättre”. Gå in och gör din grej, du är grym!

  • Reply hejaerika 5 november, 2015 at 17:23

    Skitbra med babysteps juu!! Och jag håller med Anna här. OM dom där tyckarna skulle komma fram till dig så…be dom hålla käft! Jag avskyr verkligen att sånna typer ska få dig att känna såhär. Dom som kommer fram sådär vet oftast inte bättre än dig ändå. Kör ditt race Ida 😀 (och du kan ju alltid spela döv och köra teckenspråk om nån skulle komma och gaffla 😉 )

    • Reply Träningsblogga - Ida 5 november, 2015 at 20:12

      Jag avskyr det också! Och så blir jag så jävla less på mig själv också, för att jag går runt och är feg bara för att jag inte är hundra procent säker i gymmet. Så kass!
      Tack för pepp, och bra tips med dövheten där! 😀

      • Reply hejaerika 5 november, 2015 at 20:14

        Inte alls kass!! Jag tycker du är modig som utsatte dig för något som var läskigt, dessutom jättetidigt på morgonen! Jag förstår verkligen osäkerheten, jag har också varit där en gång i tiden. Det var himla okul. Men övning ger färdighet. Babysteps 😉

        • Reply Träningsblogga - Ida 5 november, 2015 at 20:18

          Och se hur långt du tog dig! PT och allt!
          Det finns kanske hopp för mig också 😀

  • Reply Reach Your Goal 5 november, 2015 at 20:22

    Små steg är bättre än inga steg 🙂 Heja dig och kan lugna dig med att säga att det är många som inte vet vad de gör på gymmet, men ”spelar” coola. Jag körde alltid hörlurar när jag var nybörjare, det gjorde det lättare att koppla bort andra och fokusera på mig själv. Alla är nybörjare någon gång och jag tror många som tränar på gym är så upptagna med att fokusera på vad andra ska tycka istället för att hinna fokusera på om någon annan gör rätt eller fel 😉

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: