I huvudet

Mental träning och mindfulness

14 november, 2015

Jag och en kollega påbörjade ett samtal om mental träning häromdagen. Jag vet inte om vi hann färdigt med det, för vi var tvungna att ta tag i arbetsdagen. Arbetsdagen som utan undantag är händelserik och oförutsägbar när man jobbar på en högstadieskola. Man vet aldrig vilka samtal och diskussioner man kommer ha, och jag undrar egentligen hur många beslut man hinner ta under en dag. Man har med så många människor att göra, som är i en rätt jobbig ålder (inte för mig, men för dem själva) så man måste hela tiden tänka på vad man gör och säger. Och så är det den där detaljen med undervisning också. Och så ska man se alla elever, ge bra feedback, uppmuntra, vara en bra förebild osv osv.

Det gäller att man har huvudet med sig.

Jag tror att min fysiska träning, framförallt löpningen, hjälper mig enormt mycket med den mentala biten också. Jag har löst så många problem på mina löprundor. Jag har sprungit mig från frustrerad till inspirerad.

DCIM105GOPRO

En slags mental träning

Men ren och skär mental träning då? Det sägs att det är bra! Mindfulness! Meditation! Jag tror att jag skulle må bra av att bli bättre på det. Att koppla ner och koppla av, att landa i mig själv litegrann ibland. Att efter en dag på jobbet likaväl kunna träna huvudet en stund, som att träna kroppen.

För hundra år sedan hade jag Mindfulness-appen i mobilen. Jag använde den till och med en del med en grupp elever. Vi brukade börja eftermiddagslektionerna, när vi behövde lite ny energi, med att göra en snabb mindfulnessövning. Så himla bra! Till slut rann det ut i sanden, och jag vet inte varför, för vi mådde alla väldigt bra av att börja de där lektionerna på det sättet, det var värt de där tre extra minuterna för vi blev mer effektiva efteråt.

När jag gick i mellanstadiet minns jag att vi hade några lärarstudenter där som gjorde ett ”experiment” med oss, nämligen avslappningsövningar så där mitt på dagen. Det var typ det bästa jag visste, och jag gick verkligen in för det! Jag som har förträngt i princip hela min skolgång minns fortfarande de där stunderna. Minns rummet vi var i och vad jag tänkte på. Det måste ju betyda någonting!

Hursomhelst. Mindfulnessappen öppnade jag inte igen efter jag slutade vara mindful med eleverna, så till slut raderade jag den.

Men i veckan har jag blivit inspirerad att testa det där igen, efter samtalet (som blev samtalen) med kollegan. Så efter jobbet igår körde jag en fem-minutare och det var rätt gött. Förutom att jag inte kunde hålla mig för skratt när appen sa ”Tacka nu dig själv för att du gav dig den här tiden”. Men lite skratt har ingen dött av!

Hur är det med dig? Hur gör du för att hålla huvudet i balans? Har du kanske några tips till en mental rookie? 

mindfulness

 

 

3 Comments

  • Reply Victoria 14 november, 2015 at 10:45

    Har börjat få upp ögonen för midfulness och tänker att jag ska börja testa det. Borde börjat redan förra veckan eftersom jag tänker att jag tar tag i det när det lugnat ner sig lite i vardagen. Är kanske riktigt den rätta inställningen att ha 🙂

  • Reply sandralinneas 2 december, 2015 at 12:06

    Jag har nyligen börjat med det och använder mig av de två övningar som finns på 1177:s hemsida. Man känner sig verkligen som en ny människa efter de där minutrarna!

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: