Löpning Nybörjarlöpning

Att sätta mål och våga drömma

29 november, 2015

Hur börjar man springa? Del 7.

Att börja springa blev nästintill en religiös upplevelse för mig. Jag trodde väl aldrig att löpningen skulle ge mig så himla mycket. Jag har löst otaliga problem och nystat upp grubblerier på mina rundor. Jag har blivit starkare både fysiskt och mentalt. Jag har byggt upp ett nätverk av bekantskaper och stöttning i min löpning genom bloggen. Den bästa löppeppen jag får är liksom från folk jag inte ens har träffat på riktigt. Framförallt har löpningen fått mig att inse att jag kan och orkar mycket mer än jag trodde, och den fysiska biten är bara en liten del av det, även om det var där jag började. Jag tänkte att löpning är en effektiv träningsform som gör att jag håller mig i form och orkar mer. Och så är det ju. Men också så mycket mer.

Jag tänkte avrunda mitt lilla veckotema om att komma igång med löpning med att skänka en tanke till det här med mål och drömmar.

DCIM130GOPRO

Måste man sätta mål och springa lopp?

Nu tror jag att detta är enormt individuellt, om man behöver mål i form av lopp att springa, eller distanser och tider att klara. Bara man hittar det som motiverar en själv att fortsätta så är det ju bra.

För min del har loppen blivit en ganska stor del i mitt springande. Min första vinter som löpare hjälpte det otroligt mycket att jag bestämde mig för att springa halvmaran kommande vår. Det motiverade mig att ta mig ut och springa även när det var kallt, mörkt och ruggigt, och det var jag väldigt tacksam för när våren väl kom och jag inte var tillbaka på ruta ett. Nu vet jag att jag mår bra av att springa, så jag behöver inte loppen som morot lika mycket som i början. Jag blir dock fortfarande väldigt pepp av tanken på att springa 21 km i vår och det är klart att det finns där i bakhuvudet när jag tränar.

Så summa summarum på den: jag älskar konkreta mål- en tid eller en distans att klara. Någonting tydligt att sikta mot. Även om må bra är det bästa målet av alla så är det ju ganska svårt att veta när man ”är framme”, jag tycker ju att det är kul att bocka av saker på listan.

Önska, önska runt i ring – önska kostar ingenting

Och drömmarna då. Jag har till och med börjat drömma om att springa maraton. Inte ens när jag hade sprungit halvmaraton trodde jag att det någonsin skulle vara en rimlig tanke för mig. Det lockade mig inte heller. Men nu vet jag att jag har förmodligen har det i mig, någonstans. Att bara säga det högt, att maraton känns rimligt, det är helt galet för mig. Men samtidigt så himla logiskt.

Jag tänker på hur långt jag har kommit på bara 2,5 år och hur mycket liv jag förhoppningsvis har kvar att leva. Det finns massa tid att träna för maraton, och jävlar i min låda vilken kul grej det hade varit. Se där, vad löpningen har lärt mig: att det går att skaffa sig nya drömmar fastän man är vuxen!

DCIM103GOPRO

 

16 Comments

  • Reply Rund är också en form! 29 november, 2015 at 20:37

    Åh, fantastisk läsning. Blir varm ända in i själen! (Och förstår dina tankar precis). 🙂
    Kram M

    • Reply Träningsblogga - Ida 30 november, 2015 at 17:59

      Tack snälla! 🙂
      Det är lätt att förklara kärleken till löpning för en som är lika frälst! <3

  • Reply Hanna 29 november, 2015 at 21:23

    Jag kan bli sugen på att springa ett maraton men har inte tiden att träna så mycket som krävs. Inspirerande inlägg!

    • Reply Träningsblogga - Ida 30 november, 2015 at 18:00

      Tack!
      Nää det är klart, det tar nog lite tid att träna för maraton…

  • Reply Maria 29 november, 2015 at 22:11

    Utsikten på den övre bilden en så där fin sommardag, det är lycka som in kan köpas för pengar. Jag måste fota den varje gång jag är där bara för att det är så vackert. Nästa sommar ska det ta mig sjutton bli många foton.

    • Reply Träningsblogga - Ida 30 november, 2015 at 18:01

      Ja, där beskrev du den perfekt, Ormbergslyckan!
      Skulle aldrig få för mig att bestiga Ormbergsbacken utan att föreviga utsikten på bild…

  • Reply FIT by Emma Hå 29 november, 2015 at 23:51

    Jag drömmer också om maran. Jag har lovat mig att den dagen jag tar halvmaran på under två timmar får jag anmäla mig till nästa Stockholm marathon 😀 Det lär ju dröja iallafall något år till. Men det jag VERKLIGEN drömmer om är ju Ultravasan…

  • Reply raniamaria 30 november, 2015 at 07:02

    Svar: Ah man får så otroligt mycket mail alltså. Igår fick jag ”sista black friday chansen!”… vilken del av ”friday” är det som de inte fattar? *sucka* Och idag är det cybermonday… Jag vill bara fly ännu djupare in i skogen alltså haha.

  • Reply Anna (orka mera) 30 november, 2015 at 08:18

    Klart man ska drömma! Och det finns så många löpgrejer att drömma om, även för den som inte vill drömma om tider och prestationer. Jag kan drömma om löparresor, löparweekends och löparäventyr. Sociala löparhappenings med likasinnade. Löpningen öppnar verkligen dörrar till en fantastisk värld med trevligt folk och roliga resor och lopp. Jag vet inte vad jag hade gjort utan min löpning!

    • Reply Träningsblogga - Ida 30 november, 2015 at 18:03

      Hear hear!
      Löparresor alltså, sådant borde man ju få göra oftare… Har bara varit på en enda, och det var ju alldeles alldeles underbart!

  • Reply Mari 30 november, 2015 at 09:00

    =) Den där löpningen alltså. Kärlek.

  • Reply Paulina 30 november, 2015 at 12:23

    Är du kanske en hälsointresserad tjej, har jag fel? 🙂 Ville bara säga att jag just nu har en superenkel tävling på min blogg där du kan vinna 3 produkter från FINESSGURU! Denna tävling avslutas imorgon så det gäller att passa på om man vill får möjligheten att få en tidig julklapp! 😀

    Ha det bra!

    //nouw.com/100kitchenstories

  • Reply Fredric 30 november, 2015 at 13:11

    Men då är vi överens om att du springer en mara nästa år då?! 😉 Göteborg Marathon, http://www.solvikingarna.se/Tavlingar/GoteborgMarathon/

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: