Allt och inget

Serenity now!*

4 januari, 2016

Det finns få saker som stressar upp mig såsom korta mellanlandningar gör. Idag fick jag dessutom bekräftat varför jag hatar dessa korta mellanlandningar, då planet från Luleå var nästan en timme försenat och mellanlandningen i Stockholm endast 35 minuter lång. Ja, ni ser ju. Matematiskt totalt omöjligt att hinna med anslutningen till Göteborg alltså.

Jag förstår ju, när jag sitter på ett försenat plan, att jag inte kan göra någonting alls åt det. Jag tar djupa andetag och upprepar detta för mig själv, samtidigt som jag ändå målar upp scenarion om sen hemkomst eller en natt på Arlanda. Inte ändå det värsta man kan råka ut för här i världen, men tydligen anledning nog för nästintill panikkänslor i min lilla värld.

”Spring till gate 38, så kanske du hinner” uppmanar kabinpersonalen, samtidigt som passagerare som inte har bråttom såklart måste ut ur planet först. Efter en spurt genom terminal fyra säger en finklädd SAS-kvinna att ”nu fick du ju ett gratis träningspass”. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag har löptränat och inte stapplar in i planet flåsande, där nu ett helt flygplan fullt med försenade göteborgare har fått sitta och vänta på mig (och några andra). De ser inte jätteglada ut och jag känner mig ju smått uttittad. Som att förseningen var mitt fel!

”Passagerare som åkt från Luleå: tyvärr kom ert bagage inte med oss från Stockholm.”

Att detta meddelande kommer några minuter före landning gör det hela lite mer skrattretande, men när jag har tänkt efter en stund kommer jag fram till att det är jätteskönt att få bagaget hemkört istället för att dra med det på en knökfull flygbuss. Och som en bonus kan jag svänga förbi affären och handla på vägen hem. Hade jag inte kunnat göra med en resväska. Slutet gott, allting gott.

Jag måste verkligen sluta stressa upp mig över saker jag inte kan påverka.

*Serenity now 

SONY DSC

 

12 Comments

  • Reply Clara Edvinsson 4 januari, 2016 at 22:06

    Oj vad jobbigt, fast älskar det positiva i det!

    • Reply Träningsblogga - Ida 5 januari, 2016 at 13:07

      Haha ja, idag kom resväskan hem rätt till dörren. Mkt bättre än att släpa på den genom hela Göteborg, tänker jag 😉

  • Reply Rund är också en form! 4 januari, 2016 at 22:21

    35 minuter mellan flyg?
    Herregud, jag får ju panik om det är en halvtimme mellan tågbyten. Inbillar mig att man behöver minst en timme när det gäller SJ…. .Haha! 😮 😉

    • Reply Träningsblogga - Ida 5 januari, 2016 at 13:08

      Haha ja, det är lite för kort tid för min smak faktiskt… Har hellre några timmar istället för en halvtimme!

  • Reply Anna (orka mera) 4 januari, 2016 at 22:47

    Haha, vi hade 25 minuter. Och det är ju perfekt när det klaffar. Snabbt som attan hemma liksom. Fast förstår frustrationen när det inte gör det…

  • Reply marinaefbg 4 januari, 2016 at 22:58

    Vi har alla våra hjärnspöken att brottas med 😀 Älskar att du delar med dig så frikostigt i bloggen och önskar också att jag hade löptränat lite mer dom där gångerna när jag får springa som en besatt till tåget (måste fasen klocka mig från drottningtorget till spår 14 *haha). För att vara lite seriös så kanske det är just det att du INTE KAN påverka som gör att du blir stressad 😉

    • Reply Träningsblogga - Ida 5 januari, 2016 at 13:11

      Haha bra intervallträning att spurta till tåget! Fast en intervall kanske inte räknas? Vet inte, haha 😀
      Du har säkert rätt i det där med att det är omöjligheten att påverka som är grejen. Det har jag aldrig tänkt på!

  • Reply Camilla Lind 5 januari, 2016 at 07:24

    Det var inte mycket tid att spela på! Skönt att du hann ändå. 🙂

  • Reply Reach Your Goal 5 januari, 2016 at 08:21

    Å den där känslan är inte rolig, första gången jag reste ensam till USA så blev mitt flyg till New York försenat pga kraftig motvind, hamnade dessutom i förhör i tullen, fick inte starta min mobil och var livrädd att jag skulle missa mitt anslutningsflyg hade 2h från början men bara 40 minuter när jag landade. Var dessutom tvungen att tulla om väskan och köa i nya säkerhetskontroller efter mitt förhör, paniken i väntan på förhöret var hemsk. Lyckades komma igenom förhöret rätt snabbt och sen leta upp en från personalen som hjälpte mig komma förbi alla köer och när jag kommer till min gate två minuter försent är det tomt (visar sig att min gate blivit flyttad, så får springa igen). När jag kommer till rätt gate visar det sig att mitt plan är försenat några minuter och vi precis ska få boarda. Phu det var en pärs vill jag lova 😉 Kissnödig och illamående efter den turbulentaste flygning jag varit med om var jag också :O haha

  • Lämna ett svar till marinaefbg Avbryt svar

    %d bloggare gillar detta: