Löpning

Alla träningspass är inte underbara

31 januari, 2016

Alla pass är verkligen inte bra pass. Eller alla pass kanske är bra pass, eftersom de är träningspass, men alla pass är sannerligen inte sköna och njutbara. Det är bara det att man så lätt glömmer bort det. Så fort man är färdigduschad och energipåfylld, då är det som att man har glömt bort hur jävligt det var. Kanske är det därför det ofta i min blogg verkar som att alla mina träningspass är himla bra? För att jag förtränger hur jobbiga de är? Men gårdagens runda, den förträngde jag i alla fall inte.

DCIM132GOPRO

Jag var ute och sprang. Det gjorde mig jätteglad att det äntligen var lördag, en helt oplanerad sådan och massa tid för att njutspringa utan stress och i dagsljus. Jag gav mig ut efter att ha sovit länge och njutit av en lugn förmiddag. Skulle äntligen testa att springa lite distans med min nya klocka. Humöret på topp!

Men det stod tidigt klart att det inte skulle bli en bra runda. Det var ingenting som stämde. I regel brukar det ta kanske 1-2 km innan jag kommer in i ett bra flyt med springet och andningen, men denna gång dröjde det nästan 6 km innan det ens började kännas lite okej. 6 km! Jag tog gåpauser och blev glad så fort det kom en backe, för det gav mig en extra bra ursäkt till att gå lite. Allt kändes rent ut sagt förjävligt. Människor som sprang jäääättesakta sprang om mig, och jag kunde inget göra åt det. Och så hade jag för varma kläder på mig.

IMG_4404

Jag var nära att vända om och gå hem flera gånger, men jag hade planerat att springa 10 km och jag ville så gärna att min plan för en gångs skull skulle hålla, så jag fortsatte. Det var definitivt ett karaktärsprov.

Det gick långsamt, det gick tungt, men jag fick ihop mina 10 km och om man ska se saker positivt så… tja… det kan bara bli bättre nu. Och den bleka solen var ändå ganska fin över tjärnen.

IMG_4397

 

 

19 Comments

  • Reply Camilla Lind 31 januari, 2016 at 08:49

    Bra kämpat! Såna där turer är tuffa för pannbenet!

    • Reply Träningsblogga - Ida 31 januari, 2016 at 10:47

      Ja, man får påminna sig om att pannbenet minsann också behöver lite träning ibland! 😉

  • Reply Rund är också en form! 31 januari, 2016 at 08:57

    De där dagarna kommer, men som du själv säger, man vet att det i alla fall bara blir bättre.
    PS. För min kropp tar det dock ALLTID ca 4-6 km att vakna ordentligt. Happy me… .Haha! 😉

    • Reply Träningsblogga - Ida 31 januari, 2016 at 10:48

      Herregud 4-6 km! Skulle ge upp varje gång! 😉 Eller nej, det skulle jag nog inte, men det lät lite jobbigt faktiskt. Då förstår jag att du gillar att springa långt, trist om passet liksom är slut precis när kroppen vaknat 😀

  • Reply Mari 31 januari, 2016 at 09:18

    Och lika viktiga är dom egentligen, lika viktiga som de bra passen. Trots att man snabbt förtränger dom. Grymt att jobba med pannben också. Bra jobbat!!!

    • Reply Träningsblogga - Ida 31 januari, 2016 at 10:49

      Jamen de ÄR ju det! Tänk om alla pass var helt lovely (okej det hade varit helt lovely men då kanske man inte hade uppskattat dem lika mycket?).

  • Reply Anna (orka mera) 31 januari, 2016 at 09:37

    Så sant. Man glömmer så lätt. Men det är verkligen inte alltid en dans på rosor. Utdrag från Funbeat från fredagens långpass:

    Anna Nystedt har tränat Löpning
    1 h 55 min 58 sek | 20,97 km
    Det värsta långpasset ever. Fick slita för varje steg. På hela rundan hade jag maskinen igång under totalt 200 meter. Resten var ett krig… Hata motvind!

    Ska ut igen nu. Hoppas på bättre feeling!

    • Reply Träningsblogga - Ida 31 januari, 2016 at 10:52

      Så jäääkla imponerande att du krigade dig igenom två mil! Och skönt att veta att även löpargurus som du har det jobbigt ibland 😉

  • Reply Linda 31 januari, 2016 at 09:54

    Jag hade en precis likadan runda igår! Men jag tänker att eftersom jag inte gav upp så byggde den i alla fall pannbenet. Och jag fick frisk luft.

    • Reply Träningsblogga - Ida 31 januari, 2016 at 10:53

      Ja alltså pannben och luft är faktiskt väldigt bra!! Inget pass är ju förgäves även om det är grymt segt och tungt.

  • Reply Anna Jansson 31 januari, 2016 at 10:19

    Allt kan ju inte vara en dans på rosor i träningsväg, men det är lätt att förtränga de där jobbiga passen.

    • Reply Träningsblogga - Ida 31 januari, 2016 at 10:54

      Så är det verkligen! Och kanske tur att man förtränger de där jobbiga passen, tänk om man hade dem färskt i minnet hela tiden, då skulle man (jag) typ aldrig ta mig för att träna tror jag :O

  • Reply marinaefbg 31 januari, 2016 at 10:33

    Det är så viktigt att dom där passen också blir gjorda för det är ju dom som gör att dom bra känns så bra! Att veta att man kan även när det är tungt är en skön känsla! Hejja dig som krigade dig hem!

    • Reply Träningsblogga - Ida 31 januari, 2016 at 10:55

      Jamen eller hur!! Det är ju faktiskt så att man aldrig ångrar ett pass, inte ens de där jobbiga, sega, tunga för som du säger: så skönt att veta att man kan även när det är tungt. Tack för pepp! 🙂

  • Reply Åsa 31 januari, 2016 at 15:06

    Tack tack tack Ida, för ditt inlägg!! Jag har själv nyss tagit mig runt elva km, som har fått mig att ifrågasätta hela löpgrejen. Jag vet ju att jag inte är ensam om att känna så, men idag blev det för mycket. Men vi tar nya tag, eller hur?!

  • Reply En revansch, en sammanfattning och en plan - Träningsblogga 31 januari, 2016 at 19:31

    […] verkligen inte i mitt livs form just nu, det kändes inte jättelätt att springa idag heller, men jämfört med igår: Mon Dieu! Som dag och natt! Gårdagens 10 km var helt genomjävliga från start till slut, och […]

  • Reply Kari 31 januari, 2016 at 21:25

    Starkt gjort att du sprang färdigt, sån självdisciplin har inte jag!

  • Reply Emmi - explorista.se 1 februari, 2016 at 23:01

    Usch, hade ett pissepass häromdagen när jag trodde jag skulle kräkas och dö på vägen… Men jag kom ju hem, säkert lite starkare än sist…!

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: