Löpning Lopp

Göteborgsvarvet 2016

22 maj, 2016

Äntligen kom dagen som jag hade väntat länge på! Eftersom jag inte kunde springa Göteborgsvarvet förra året pga skada har jag varit extra sugen på en revansch och igår kände jag mig verkligen redo (även om jag tänkte på alla träningspass jag borde ha gjort… man känner sig ju aldrig helt i toppform.)

Dagen startar med att jag faktiskt har fått sova ganska bra. Bara vaknat i panik ett par gånger, och lyckas alltså vakna utvilad. Har ganska sen start (14:55) så kan göra mig i ordning och äta min gröt i lugn och ro. Det suger lite i magen, men bara av spänd förväntan. Vädret verkar vara på min sida (14 grader och halvklart) och jag känner mig ganska lugn. Sätter mig på en spårvagn i god tid före start, men det är nu stressen kommer… Spårvagnen kör i snigelfart till Slottsskogen och efter att ha lämnat in väskan och såklart stått i världens längsta bajamajakö, samt ursäktat mig igenom två startgrupper lyckas jag komma fram till min startgrupp med EN minuts marginal… Sämsta tänkbara starten. Men sedan sugs jag in i stämningen, och det blir inte sämre av att jag ser en selfie på ingen mindre än mig själv på jätteskärmen där de gör reklam för en hashtag på instagram. Total pepp nu!

DCIM157GOPRO

BÖRJAN

Starten går strax före tre och jag går verkligen lugnt ut. Har faktiskt inget val. Det är knökat med folk och blir en hel del flaskhals innan vi tar oss ut från Slottsskogen. Men det gör inte så mycket, stämningen är fin, det är mycket folk som hejar (”Stå uuuupp, fööör löparna, stå upp för löparna!”) så här gäller det bara att suga i sig så mycket pepp och energi som möjligt.

Vid Mariaplan missar jag min hejaklack som tydligen skrek mitt namn och blev lite besvikna att jag inte såg dem. Och lika besviken är jag… Så här i efterhand borde jag väl ha sagt vilken sida jag skulle springa på så att de hade kunnat stå närmare och jag hade vetat var jag skulle titta. Trist, men livet går vidare.

Vid 5 km kommer första utmaningen; Älvsborgsbron. Den känns jätteenkel och jag blir frustrerad över att inte kunna springa om folk som lunkar på i sakta mak. Sedan kommer vi ner på Hisingen-sidan och jag vet att den är lång och med största sannolikhet kommer bli ganska tråkig… Det är helt klart roligare att springa i stan. Får dock lite extra pepp där då en instagramföljare springer ikapp mig och säger ”Heja Ida!”. Vi pratar litegrann, och jag blir förvånad att jag kan prata. Kan jag prata borde jag kunna öka tempot lite…

MITTEN

Hisingen ÄR lång. Så lång. Minns från förra gången att den är lång, men så här lång? När 10-km-markeringen kommer visar det sig att jag har sprungit första milen på under en timme (ungefär lika snabbt som vinnaren sprang hela loppet på, herregud), och nu börjar faktiskt fundera på hur jag ska kunna hålla det tempot… Det kanske inte blir något pers på halvmaran ändå? När så Götaälvbron dyker upp tappar jag modet lite och går några steg. Det börjar kännas slitsamt. Tar mig dock i kragen och börjar springa igen ganska snabbt. Är ju snart tillbaka i stan och då kommer det bli roligt igen!

SLUTET

Avenyn. Den härliga, långa, lutande Avenyn… När jag står längst ner på Avenyn och blickar upp mot Götaplatsen och Poseidon, då känns det tungt. Poseidon är så liten härifrån! Jag ska springa ända dit upp! Och det är så trångt och jag får sicksacka och hamnar ändå bakom folk som går och frustrationen växer, jag vill ju bara fram… Det känns som att det är många fler som springer den här gången, eller så är det bara att jag är i en för långsam startgrupp för min smak? Vet inte. Kommer till slut fram till Götaplatsen, och nu är det ju bara det värsta (och samtidigt bästa) kvar.

Hela vägen från Götaplatsen till mål är det trångt. Visserligen frustrerande, men eftersom jag är en vuxen människa kan jag bete mig och acceptera detta – det är många som springer och vi får faktiskt visa lite hyfs så att det blir en trevlig upplevelse för alla. Och så blir jag armbågad av någon medelålders mansgris som inte kan bete sig. (Idag: stort blåmärke).

Trots allt går de sista kilometerna över förväntan och det är inte förrän jag är tillbaka i Slottsskogen som jag på riktigt känner att jag vill sluta och aldrig någonsin mer springa detta lopp. Jag krigar mig in i mål och får en sluttid på 2:08:41. Nytt pers på halvmaran med ungefär 6 minuter, trots allt sicksackande och vassa armbågar, så jag får vara nöjd! Och prick en minut efter målgång bestämmer jag mig för att jag vill satsa på två timmar nästa gång. Det där med att aldrig mer springa Göteborgsvarvet – den tanken är som bortblåst. Göteborgsvarvet är ju bland det roligaste som finns!

(PS. Nu ska jag bli snabb på milen så jag kan seeda mig till en snabbare startgrupp nästa år. Nytt mål! DS)

gbgvarvet slottsskogsvallen varvetmedalj

 

47 Comments

  • Reply Anna Jansson 22 maj, 2016 at 15:25

    Snyggt! Så himla starkt av dig. Dessutom välmatchat nagellack kontra medaljen.

  • Reply Anna (orka mera) 22 maj, 2016 at 16:05

    Grymt sprunget! Och grattis till jätte-pers!

    • Reply Träningsblogga - Ida 22 maj, 2016 at 16:18

      Tack! Känns bra! (fast lite surt också, pga tror jag hade kunnat springa snabbare… aldrig är man nöjd!)

  • Reply skarlsso2015 22 maj, 2016 at 16:13

    Bra sprunget!! Applåd och gratulationer!!. Och tummen ner för våldsamma medlöpare…

    • Reply Träningsblogga - Ida 22 maj, 2016 at 16:19

      Tack!! 🙂 Ja, det var lite väl många våldsamma löpare denna gång. Minns inte alls det från förra gången jag sprang Varvet.

  • Reply Linnea 22 maj, 2016 at 18:08

    Tack för en härlig berättelse! Grymt jobbat och så kul att det gick bra! Tråkigt att det var så trångt men du var ju grym som persade med sex minuter!!!!

    • Reply Träningsblogga - Ida 22 maj, 2016 at 21:24

      Tack! Ja, lite störigt med trängseln, men det känns ju ändå bra att man kan persa på halvmaran och ändå känna att man nog kaaanske hade haft mer att ge! 🙂

  • Reply Richard 22 maj, 2016 at 18:25

    Superbra jobbat!

    Ett tips angående seedning – kör både seedningsloppet i Mölndal i höst och det i Göteborg i mars. Ofta är man i bra form efter sommaren och det kan vara skönt att inte bara ha en chans med tanke på förkylningar o sånt.

    • Reply Träningsblogga - Ida 22 maj, 2016 at 21:26

      Tack!
      Jamen precis så tänkte jag göra. Skulle egentligen ha sprungit seedingsloppet nu i mars, men var sjuk… Det misstaget att bara ha en chans gör jag inte om igen!

  • Reply Reach Your Goal 22 maj, 2016 at 18:36

    Bra jobbat Ida! Så imponerad av alla som klarar av det, du är grym! 😀

  • Reply Camilla Lind 22 maj, 2016 at 18:40

    SÅ kul att läsa! Du är grym! Grattis till en fin prestation!

  • Reply Erika - Löpningen & Jag 22 maj, 2016 at 19:27

    Åh vad härlig läsning Ida! Pers med 6minuter är fasen inte illa 😀
    Dock tråkigt med trängsel och armbågar. Jag var ju i samma startgrupp med upplevde inte att det var så farligt trångt, bara på Avenyn och därefter när folk var trötta och vingliga och hade svårare att hålla till höger. Synd att vi missade varandra, men lätt hänt när man är bland tusentals människor. Stort grattis till en riktigt bra prestation!!

  • Reply Charlotta Sofia springer o trimmar 22 maj, 2016 at 19:34

    GRATTIS igen bästa du! Så himla bra jobbat och så blir jag varm i hjärtat eftersom jag vet hur du längtat 🙂

  • Reply hopihopi 22 maj, 2016 at 19:48

    Grattis till pers! Superbra jobbat och kämpat 🙂

  • Reply Lätt bitterhet och fantastiska race reports - Charlotta Sofia springer och trimmarCharlotta Sofia springer och trimmar 22 maj, 2016 at 19:57

    […] alla race reports från Göteborgsvarvet. Här hittar ni härliga sådana från både Erika och Ida. Vilka superbrudar! Älskar att läsa race reports! Sitter liksom och biter mej i tungan och […]

  • Reply Fredric 22 maj, 2016 at 20:04

    Min första halva, Broloppet 2000, körde jag på 1:57, vilket motsvarar din tid på varvet i år… 😉 Nu är du på banan – keep working hard!

    • Reply Träningsblogga - Ida 22 maj, 2016 at 21:31

      I will keep working hard! Sugen på någon till halvmara denna säsong faktiskt… Fick mersmak!

  • Reply En halv halvmara! | Rund är också en form - Trail & Träning 22 maj, 2016 at 21:11

    […] Idas Göteborgsvarv 2016 […]

  • Reply Mia 22 maj, 2016 at 21:33

    Magiskt! Det är ngt med Göteborgsvarvet som suger tag i en! Bra jobbar!

    • Reply Träningsblogga - Ida 22 maj, 2016 at 21:42

      Ja, Göteborgsvarvet ÄR magiskt! Det känns allt lite tomt och vemodigt idag :O

  • Reply Clara Edvinsson 22 maj, 2016 at 21:34

    Hepp hepp! Wohoo! Jag är så glad för din skull och för perset, dessutom äälskar jag att läsa racereports. Mycket kände jag igen! Och Du, 2h fixar du nästa år.

  • Reply Mari 22 maj, 2016 at 21:46

    Grattis och grymt bra jobbat 🙂

  • Reply Stina - itsallaboutmovement 22 maj, 2016 at 22:04

    Heja dig! Du är så grym 🙂

  • Reply Jens 22 maj, 2016 at 22:39

    Grymt Ida! Riktigt bra gjort! Säger det samma. Måste bara anmäla mig till nästa år. Nu har man en tid at slå. Jädrans sugen på Köpenhamn halv mara den 18 september dock. Man blev löp hög av gårdagens evenemang ju.

    • Reply Träningsblogga - Ida 23 maj, 2016 at 17:04

      Ja! Har funderat på Köpenhamn ett bra tag, och nu känns den nästan given… Ska fundera liiiite till bara.

  • Reply Patrizia 23 maj, 2016 at 08:05

    Superpepp läsning och fin insats. Klart du tar 2 h nästa år! Längtar redan till den race reporten 🙂

  • Reply Åsa 23 maj, 2016 at 17:53

    Underbart roligt att läsa din rapport! Stort grattis till dig! Dessutom tror jag att vi hade samma färg på naglarna! 😀

  • Reply Känslan när det är över - Träningsblogga 26 maj, 2016 at 11:25

    […] den där känslan fick jag också efter GöteborgsVarvet. Det är ju liksom ett år sedan jag anmälde mig, sedan har jag känt både längtan efter det och […]

  • Reply Hej min core, är du kvar? - Träningsblogga 27 maj, 2016 at 07:02

    […] kommer ni ihåg vassa-armbåge-mannen på Göteborgsvarvet? Han som dök upp efter 19 km och drämde till mig i armen när jag verkligen var pigg och glad […]

  • Reply Märta 27 maj, 2016 at 22:59

    Bra jobbat och grattis till PB! Haha kan se framför mig selfien på storskärmen 🙂

  • Reply Emmi - explorista.se 28 maj, 2016 at 01:20

    Kul att läsa och bra jobbat – grattis till PB! 🙂

  • Reply Karin FitnessochHalsa.se 2 juni, 2016 at 22:56

    Vilken härlig race rapport! Och grymt att du lyckades med PB!
    Halvmara känns verkligen som en lagom distans att springa. Jag måste ta och testa det någon gång!

    • Reply Träningsblogga - Ida 6 juni, 2016 at 19:21

      Tack snälla! 🙂
      Jamen jag tycker också halvmara känns lagom och bra. Jävligt jobbigt, men ändå genomförbart liksom 😀

  • Reply GöteborgsVarvet 2017? Nu höjs anmälningsavgiften! - Träningsblogga 30 juni, 2016 at 11:54

    […] samma känsla som jag hade förra året. Då slutade det med att jag anmälde mig och det blev ju en rätt så bra upplevelse ändå, om man säger så. Persade på halvmaran till exempel! Fick visserligen världens största […]

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: