I huvudet

Bloggen har betytt allt för min träning

8 september, 2016

Jag fick ett uppdrag i veckan. Genom BoH:s veckotema. Den här veckan fyller nämligen vårt fina nätverk ett år (grattis oss!) och vi firar genom att skriva om vad bloggen egentligen betytt för vår träning. Alla inlägg på temat dyker upp på hemsidan på söndag, men redan nu tycker jag du ska kika in hos Erika som har bloggat i hela tio år – där ligger man i lä!

Så var bloggen betytt för min träning? Det korta svaret: allt. 

Jag började träna för lite drygt tre år sedan. Beroende på hur man ser på saken. För jag började väl träna för typ 15 år sedan. Och för 12 år sedan. För nio år sedan. För fem år sedan. Och för tre år sedan. Sådan har jag varit. Börjat och sedan slutat ganska direkt igen. Sådant såg mitt tränande liv ut (i vuxen ålder då, som barn/ungdom tränade jag regelbundet fotboll). Jag kunde för allt i världen inte komma in i träningen ordentligt. Jag körde på, tyckte det var skitroligt i en månad eller två och sedan klingade det ut… Jag köpte träningskort som låg oanvända.

DCIM136GOPRO

Det var inte alls för tre år sedan som jag tog min första löprunda. Jag har gjort flera försök innan det. Utan vidare resultat, som ni förstår. Men för tre år sedan gjorde jag en sak liiiite annorlunda. Jag började dokumentera min träning och efter ett par månader startade jag en blogg. Jag satsade aldrig på att den skulle bli läst av många, men jag behövde skriva av mig om mina pass, dela med mig, ha ett ställe där jag kunde se min egen utveckling. Sedan började folk läsa, och det blev ännu härligare att få skriva om träningen, för folk ville ju läsa om det och de började skriva kommentarer. Jag började älska att skriva mer och mer, och när man har träningsblogg måste man fasen träna, för vad ska man annars skriva om?

squatspring

Det är många gånger som jag har tagit mig ut på löprundor tack vare bloggen. Jag har varit skrivsugen och därför sprungit. Jag har velat rapportera om ett pass till mina läsare. Jag har förmodligen anmält mig till något lopp för att ha något kul att blogga om. Så medan kärleken till bloggen växte, då växte även kärleken till träningen. Där snackar vi win-win.

Jag tror helt seriöst att jag inte hade blivit en sådan här tränande slags människa om det inte hade varit för bloggen, och då framförallt för alla er som läser den. Vetskapen om att ni har suttit där och läst mina ord har gjort att jag tagit mig iväg även när det känts jobbigt. Förmodligen har jag nu lärt mig att älska löpningen så pass mycket att jag skulle fortsätta även om bloggen gick i dvala, men en sak är säker och det är att om den inte hade varit med i uppstarten av min löparresa, då hade löparresan blivit ganska kortvarig.

Tack för att ni läser. Jag blir så innerligt glad varje gång appen visar att det kommit en ny kommentar. Utan er hade jag förmodligen inte varit en löpare idag. 

gbgvarvet

 

22 Comments

  • Reply Malin - Lite Längre 8 september, 2016 at 20:42

    Vilken härlig grej egentligen, att få pepp och hejarop på sina pass! Kul att läsa att bloggen haft den inverkan!

    • Reply Träningsblogga - Ida 8 september, 2016 at 21:24

      Ja, det är lite galet när man tänker på det – all pepp man får alltså!

  • Reply Micke 8 september, 2016 at 21:01

    Förstår precis vad du menar, bara min egen karaktär hade inte heller räckt till att hålla gång utan att göra aktiviteterna ”publika”. Tack för dina inspirerande inlägg!

  • Reply Mari 8 september, 2016 at 21:16

    Underbart! Vi i gänget hade aldrig träffats annars heller…. bloggar för med sig väldigt mycket positivt… kraaam

    • Reply Träningsblogga - Ida 8 september, 2016 at 21:27

      Så svårt att tänka sig, men ingenting är ju mer sant än det! Hurra för att alla vi bloggar!

  • Reply Camilla 8 september, 2016 at 22:06

    Härligt inlägg!

  • Reply Anna (orka mera) 8 september, 2016 at 22:16

    Bloggar är bäst! Så mycket gott man får ut av sin blogg. Vänner, äventyr, utmaningar, möjligheter. Och så roligt att få läsa alla andras!

  • Reply Rund är också en form! 9 september, 2016 at 09:23

    Känner igen mig väldigt mycket!
    Även om jag numera har fått in en rutin i träningen, känns det liiite mer peppande när man faktiskt har människor som läser och inspireras av det man skriver. Då måste man ju ut, liksom… 🙂

    • Reply Träningsblogga - Ida 9 september, 2016 at 16:37

      Jamen eller hur! 😀
      Sjukt beroendeframkallande att få inspirera folk också… 😉

  • Reply Bloggens betydelse och dubbelt firande | Lite Längre 9 september, 2016 at 10:37

    […] Den här veckan skriver Bloggar om Hälsa om vad bloggen har betytt för framför allt vår träning. Som vanligt kan ni hitta andra infallsvinklar på veckans tema hos de andra tjejerna i BoH, exempelvis skriver Helena om hur bloggen inte direkt påverkat hennes träning men gett henne massor av annat.  Ida berättar å andra sidan om hur bloggen faktiskt betytt typ allt för träningen. […]

  • Reply Nina 9 september, 2016 at 10:38

    Wohooo, bloggsfären är otroligt givande!
    Känner igen din resa, jag har också börjat träna många gånger om, men så för en tre, fyra år sedan så var det för livet – det kändes så direkt. Och lite småtrist hade det allt varit om man bara haft sin lilla skrubb att sitta i och berätta om sin träning och sitt liv… hellre då en blogg 😉

    • Reply Träningsblogga - Ida 9 september, 2016 at 16:39

      Jag hade aldrig kunnat ana att bloggsfären kunde vara så här givande faktiskt! Trodde jag liksom skulle skriva lite om mina pass och så skulle ingen läsa, men så har bloggen gett mig nya vänner, nya äventyr och utmaningar och allt sånt OCKSÅ, utöver att den har peppat mig att springa. Helt otroligt egentligen.

  • Reply Vad har bloggen betytt för min träning? - Charlotta Sofia springer och trimmarCharlotta Sofia springer och trimmar 9 september, 2016 at 18:09

    […] som Ida skriver kan jag känna att bloggen betytt nästan allt för min träning. Samtidigt kan jag också förstå […]

  • Reply Joel 10 september, 2016 at 10:31

    Vilken otroligt inspirerande blogg och resa du gjort. Sträckläste igenom den och känner igen mig i så mycket, framförallt när det gäller att försöka komma igång med löpningen, försökt så många gånger men slutat för att jag aldrig hittat det där härliga som alla pratar om under passet hehe. Tre pass har det blivit den här veckan, orkar cirka 2 km sen blir det gång resten haha! Men Nu skall jag verkligen försöka bli ”löpare” !
    stort tack till dig för all inspiration.

    • Reply Träningsblogga - Ida 10 september, 2016 at 16:53

      Tack snälla, blev så glad av din kommentar!
      Lycka till med löpningen – stressa inte så kommer du sedan komma dit till det där härliga som alla pratar om 😀

  • Reply Fredric 10 september, 2016 at 16:50

    Just att man skriver ner sin träning, är angeläget för att man ska fortsätta faktiskt. Jag har kvar nästan alla anteckningar (utom ett par stora skrivplanscher, ca. 1*0,5 meter, jag använde för dag-vecka-månad-år-noteringar) sedan hösten 1985, och alla diplom före dess. Har tränat alla år, i varierande mängd (minimal-stor), med olika målsättningar (låg-hög), olika nivå (grundläggande-avancerad) och olika syften (behålla attraktiv kroppsvikt, motions- och tävlingsmeriter, självförverkligande, förbättra kroppsskadebild, hedonistiska, m.fl.). Just nu matar det på riktigt bra med ca. 4-5 löppass per vecka och ytterligare ett antal cykling, lätt styrka och flexibilitet. Motivationen dippar till viss del, så borde ta upp bloggandet – får bli någon gång, någon vacker dag… 😉

  • Reply Vad har bloggen betytt för min träning? – Bloggar om hälsa 11 september, 2016 at 18:14

    […] Ida Aspviken har använt bloggen och läsarnas stöd som en morot för orka börja, och forsätta, träna. […]

  • Reply Att komma ut som tjock | FIT by Emma Hå 12 november, 2016 at 08:33

    […] in Helens inlägg om hur bloggen har följt henne i 10 (!) år, och Idas inlägg om hur bloggen gjorde henne till löpare.  Så mycket kunskap och vishet som finns där så det är helt sanslöst. Tack tjejer för att ni […]

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: