Löpning

Härliga höstrundor

21 september, 2016

Så man funderar lite på vad man ska göra åt sin bloggtorka. Nämen jag får väl helt enkelt börja springa mer! Då brukar jag ju komma på saker att skriva! Och vad händer då? Jo, då stiger man upp på morgonen, gör sig i ordning och precis när man kliver ut genom dörren och åker till jobbet, då knäcker det till i nacke/rygg och sedan stapplar man runt som en 95-åring på jobbet hela dagen, kan inte vrida huvudet och har ont i ryggen, går på alvedon och får hoppa över träningen med Löparakademin till fördel för säng och vetekudde. Någon slags variant av nackspärr, I guess. Grattis jag! Och grattis er, som får läsa om det.

heden-1

Det är fint ute idag i alla fall! 

Så jag får fortsätta att längta efter mina härliga krispiga höstrundor, men även om jag inte hade haft ont i nacken så hade det ändå inte blivit någon sådan idag, ty värmen håller sig kvar med beslutsamhet här i Göteborg! Man kanske borde vara tacksam för det, men nu är det liksom slutet av september – ska jag aldrig få börja använda min poncho som jag köpte i början av sommaren?

Men hösten kommer och nacken kommer bli bättre, så mina höstrundor kommer jag säkerligen att få till slut ändå. Man måste ju vara lite positiv, trots allt. Under tiden gräver jag lite i mitt arkiv som nu är 1153 inlägg stort (galet) och hittar några riktigt härliga höstrundor från i fjol (och längtar efter höstlöpningen ännu mer). Jag tittar på bilderna och längtar ihjäl mig…

Tre härliga höstrundor

Förra året sprang jag väldigt många lopp. Så pass många att jag var tvungen att detoxa bort prestationspressen som loppen skapade. Gjorde det genom att springa ofta och kort och kravlöst. Under årets bästa springtid. Titta på bilden nedan utan att bli springsugen! Det går inte, eller hur?

IMG_1627

Hösten är överlag en rätt bra tid för att springa utan prestationspress. I regel är ju loppsäsongen över när hösten är här. Löpning är för mig en väldigt bra form av terapi. Jag har roligt när jag springer lopp, men det är på mina terapirundor som jag löser problem och kopplar av. Som den här gången när det återigen hände djävulskap i världen, då är löpningen min bästa medicin.

DCIM132GOPRO

En sak jag saknar sedan jag bytte jobb i vintras är transportlöpningen. Det känns så ovärt att transportspringa när man bara har 2 km till jobbet. Jag fattar ju att man kan ta en omväg, men det blir bara besvärligt att ta med sig kläder och byta om och så vidare… Det var annars en favoritgrej förut, att springa hem från jobbet via Skatås. Förra hösten när jag gjorde min sista termin på det jobbet, då passade jag verkligen på att transportspringa. Vissa gånger sprang jag till och med både i solens upp- och nedgång.

IMG_1712

En annan sak man kan göra när man har ont och inte kan springa är att börja fundera över nya utmaningar… Jag behöver bara vänta en kort vecka till på lönen, och sedan tar jag nog och bokar den första. Men mer om det en annan gång! 

 

8 Comments

  • Reply Hanna 21 september, 2016 at 16:40

    Vilket härligt inlägg att läsa. Jag blir verkligen superpepp på att springa. Hoppas att nacken snart är bättre.

  • Reply mässing blandare 21 september, 2016 at 18:33

    Träna på 🙂

  • Reply Mari 21 september, 2016 at 18:54

    Aj aj. Inte bra alls! Hoppas det känns bättre imorgon. Kramar

  • Reply Rund är också en form! 21 september, 2016 at 19:40

    Men aaaaj, knak i nacke/rygg lät sådär kul! 😮

  • Reply Mia 21 september, 2016 at 22:11

    Jag längtar också höstrundorna. Krisp i Skatås alltså, helst en bit utanför de markerade lederna. Oooooh!

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: