Löpning

Löpformsstatus

3 juli, 2017

Kan inte direkt påstå att det är hektiska dagar här i semesterlunken. Häromdagen var jag så rastlös att jag bröt ihop litegrann. Men egentligen kanske det är nyttigt att ha det lite lugnt nu, juni var trots allt en rätt intensiv månad och det gör säkert gott att inte ha så mycket inplanerat. Eller, jag vet inte?

Men eftersom detta är en träningsblogg tänker jag istället fokusera på lite träning här nu! Igår hade jag nämligen bokat en träningsdejt med en tjej som jag lärt känna lite på instagram (alltså instagram, så trevlig grej). Det visade sig att vi bor rätt nära varandra, så vi bestämde oss för en söndagsmorgonjogg ihop.

8.30 möttes vi upp (fatta tidigt!) och bestämde oss för att springa åt Skatåshållet och runt Härlanda tjärn. En runda som totalt skulle mäta runt 8 km. Jag springer ju allt som oftast ensam, men det var sjukt trevligt med sällskap. Man hinner avverka rätt mycket medan man springer. Vi snackade lite lopp vi gjort och annat kul och hade det inte varit för att min löpform är så himla dålig just nu hade det varit en perfekt tur. Men alltså, min löpform… Hade det inte varit för att Malin var med mig hade jag gett upp och gått hem ganska omgående. 1 km in var min andning helt ur fas och jag fick dra ner tempot hela tiden. 8 km och snittempot blev lägre än under Stockholm marathon. Så frustrerande att jag vill gråta! Min löparklocka mäter puls och jag brukar aldrig bry mig om att kolla den, men när jag tittade efteråt fattar jag varför det var så tungt: min puls låg i högsta pulszonen typ 95% av passet. Helt galet. Off the charts osv.

Jag har hört många teorier om vad det kan bero på; post marathon blues, att jag inte återhämtade mig efter maran, att jag hade en intensiv juni, dagsform, någon sjuka som ligger och trycker i kroppen, hormoner… Det är ju helt omöjligt att tappa all kondition så där rasande snabbt, så jag är såklart helt övertygad om att det kommer vända, men det är ju inte särskilt kul att vänta på vändningen. Nåja, den här veckan ska jag ta det lite lugnt med träningen och se vad som händer sedan.

 

6 Comments

  • Reply Mia 3 juli, 2017 at 13:57

    Uhu vad jobbigt. Sådana där perioder när man inte riktigt kan sätta fingret på vad som är fel är galet tröttsamma. Jag brukar pausa löpningen och träna sånt som inte betyder så mycket puls, typ lyfta lite lagom tungt 🙂

  • Reply Erika - Löpningen & jag 3 juli, 2017 at 15:03

    Låter klokt att vila denna veckan. Håller tummarna att det blir bättre snart. Vila brukar vara en riktigt bra medicin mot sånt där som man inte riktigt vet vad det är 🙂

  • Reply Mari 3 juli, 2017 at 17:24

    Mm, kokt att vila vännen. Var rädd om dig <3

  • Reply Johannes 3 juli, 2017 at 21:57

    Är det bara jag som brukat göra tvärtom? Om det känns skit men kroppen i övrigt känns bra (alltså inget ont i halsen, feber osv såklart) så brukar jag trycka på av bara fan. Då brukar det lösa sig. =)

  • Reply Trail och Inspiration 4 juli, 2017 at 08:14

    Fy vad segt! 🙁
    Det är inget som börjat ”blomma” nu som du reagerar på, typ gräs eller ek?

  • Reply Frukostlöpning en tidig semestermorgon - Träningsblogga 8 juli, 2017 at 09:49

    […] inte känns lika bra som den brukar. Igår var jag ute och sprang igen och pulsen var ganska hög den här gången också, och jag vettefan vad det beror på? Men jag kanske inte ska bry mig så mycket om pulsen? Jag har […]

  • Lämna en kommentar

    %d bloggare gillar detta: