Browsing Category

Allt och inget

Allt och inget

Så trist att vara förkyld när man är träningsbloggare

16 augusti, 2017

Jag undrar om inte min kropp fick en chock av att börja jobba. Leva efter bestämda tider igen. Fokusera på saker… Åka spårvagn bland massa baciller? I lördags skulle jag ut och sällskapsspringa men fick ändra om det till en promenad och sedan dess har jag haft någon slags envis förkylning som vägrar gå över. Den är så där retlig, vaknar med ont i halsen, sedan känns det okej under dagen, sedan vaknar jag av hostattack mitt i natten, sedan har jag ont i halsen, sedan är det lugnt på dagen osv osv. Nåja, nu är det mest rethosta kvar så hoppas att jag är mig själv snart igen. Men ändå, störigt! Ingen träning här med andra ord.

Och så längtar jag efter träning. Jag längtar efter att börja njutspringa in i hösten, och så är jag faktiskt också sjukt pepp på att komma igång med lite styrketräning (tro det eller ej).

Men, det är väl bara att vänta ut skiten. Komma igång med att planera läsårets kurser, kolla massa Netflix, däcka tidigt på kvällarna. Och i helgen följa sociala medier slaviskt då ett helt gäng Frontrunners springer Ultravasan (tack högre makter för att jag hade vett nog att tacka nej till att delta i det, haha).

En gång när jag inte var förkyld och kunde springa. 

Allt och inget

En fin kommentar

13 augusti, 2017

Den senaste tiden har jag funderat mycket på bloggens framtid. Det känns som att jag har skrivit allt, och jag vet inte riktigt hur jag ska hålla ångan uppe. Som att jag och bloggen har växt ifrån varandra lite. Jag tänkte att jag skulle skriva min racerapport från Åre och sedan sluta skriva. Avsluta med något vettigt.

Jag vet hur det är. Så fort någon skriver att de ska pausa eller lägga ner bloggen så tänker jag: men skriv bara ibland! Det behöver ju inte vara dagliga uppdateringar, skriv när andan faller på. Så jag tänker att jag kan göra så. Men ändå så gnager det lite när det inte kommer några uppdateringar, jag vill inte ha en blogg som uppdateras sällan, jag borde skriva ligger liksom där och gnager konstant.

Så då har jag nästan helt bestämt mig för att bloggen är inne i sitt slutskede, när jag hittar en kommentar som av någon märklig anledning genom något spamfilter har hamnat i papperskorgen. Och så är det världens finaste kommentar från Rebecka (tack!) som lyckas sätta ord på just det som jag ju vill att bloggen ska vara. Den ska inspirera till löpning, den ska berätta om min löpning, om att springa i skitväder och i sol, om förjävliga rundor och runner’s high-dito. Och så vill jag inte lägga ner den längre. Jag vill hitta tillbaka till det den var istället. Den behöver inte vara att jag tränar till något stort lopp, eller handla om resor till fina ställen eller tips om ditten och datten. Den kan väl vara min löpupplevelse, precis så som den började. Om att gå från noll till att bli löpare. Allt behöver kanske inte vara så himla genomtänkt, precis som min löpning inte alltid är så himla genomtänkt. Den får bli vad den blir. Min löpning. Från asfaltsrundor till lopp i fjällen. Tack Rebecka.

Så nu. Ny höst. Nya tag. Vad säger ni? Ska vi skaka liv i den här semesterdvaliga bloggen igen? 

Följ gärna min blogg via Bloglovin’
Allt och inget

Packad (och klar?) för Åre!

26 juli, 2017

Ungefär två veckor i Luleå och nu är väskan packad igen och det är dags för nästa etapp av semestern! Tidigt imorgon bitti (5:05, herregud) hämtar taxin upp mig och sedan tar jag tåget till Mari och Sundsvall. En kväll där och sedan åker vi vidare till Åre på fredag. Det känns som att det är en månad sedan jag anmälde mig till loppet i Åre, men nu är det alltså redan dags. Bara att få åka till Åre känns så himla kul, och så att få springa lopp också – en bra bonus!

De senaste dagarna har varit lugna och sköna, sommaren kom äntligen hit så det har blivit en hel del balkonghäng, men jag har ändå lyckats klämma in en liten löprunda också. Men alltså, att försöka träna till lopp på semestern? Hur tänkte jag där?

Rundan blev en liten trailaktig sak, och efter alldeles för mycket av det goda (ni vet) så känns ju formen… ehh… sådär. Så ja, jag lär ju knappast vinna Salomon 27K, haha! Men förutsatt att jag inte skadar mig eller dylikt så är jag ändå rätt säker på att jag tar mig runt, fast det kanske tar ett tag. Men, tack och lov är man ju en sådan som framförallt springer för upplevelser och för att det är kul!

Som ni märker blir det inte jättemycket bloggat nuförtiden, men vill ni hänga med till Åre så är det bara att följa på Instagram, för där brukar det uppdateras rätt frekvent… –> @traningsblogga

Allt och inget

Lägesuppdatering

22 juli, 2017

Regntunga moln och 16 grader. Det har varit visan för oss som befunnit oss i Luleå den senaste veckan. Enligt prognoserna tyder allt på det vänder och blir sommarväder även här nästa vecka – när man åker härifrån. Men nåväl, ett par dagar fint räknar jag ändå med att få och då tänker jag inte röra en fena, bara ligga i en solstol. Bara det.

Men gråa (och kalla) dagar är också dagar och emellanåt har jag ändå fått lite energi att göra någonting. Och ibland har jag deppat ihop totalt och funderat på varför livet är så orättvist. Ja, ni förstår… T.ex. har jag:

  • sprungit helt grymt bra backintervaller i slalombacken ovan med ett par gamla vänner.
  • fikat och försökt catcha up med gamla vänner som jag inte träffat på minst ett år, men istället fått lyssna på 89-åringen i bordet bredvid som gärna ville berätta om hur Luleå var under andra världskriget (och massa massa annat).
  • varit på kalas
  • haft ett par dagar med halsont och inte vågat springa, men nu börjar jag känna mig redo för det igen.
  • sett galet mycket av Catfish på MTV. Alltså så sjukt bra program.
  • eventuellt bestämt ett nytt träningsmål att satsa på som blir träningsfokus i vinter och vår. Varsågoda att spekulera!
  • köpt (och fått användning av) regnkläder

Galna tider, som ni ser! 

 

Allt och inget

Vatten, vatten, bara vanligt vatten

18 juli, 2017

Det är galet vad det regnar i Luleå just nu. Tror aldrig det varit sådant ihållande regn här? Men det vore ju dumt att deppa ihop, det finns ju liksom inte så mycket man kan göra åt vädret. Igår en uppfriskande löprunda och idag lunch på stan med gamla vänner. Och så tog jag en promenad till stranden, den var ganska folktom.

Jag bestämde mig för att vila från löpning idag, körde trots allt ett långpass i förrgår och lite kortare igår, och idag kände jag faktiskt lite lite i benhinnorna. Säkert ingenting, men man vill ju ändå ta det säkra före det osäkra, så vilodag it is.

Idag är det bara elva dagar kvar till 27 km i Åre. Har ju sprungit på tok för lite backe och terräng inför detta, men erfarenheten säger mig att man ju aldrig känner sig hundra procent förberedd för ett lopp. Inte jag i alla fall. Så jag tar det med ro. Var betydligt mer nervös inför Sälen förra året (eftersom jag inte hade en susning om vad jag gav mig in på) och nervositeten inför Stockholm Marathon var inte heller att leka med (förmodligen för att jag inte visste vad jag gav mig in på då heller). Och bara jag tar mig i mål i Åre så blir det ju ett pers på den distansen, hehe).

Så. Nu ska jag slappa resten av den här dagen, och imorgon är det nog dags för älskade hatade Ormbergsbacken igen.

Allt och inget

Ciao Göteborg!

12 juli, 2017

Hej bloggen! Jag tänker på dig ganska ofta, men tar mig ju aldrig tid att sätta mig ner och skriva ett vettigt inlägg. Det snurrar för mycket tankar i mitt huvud och så har jag ju heller inte tränat på flera dagar. Fast nu ska jag strax få lite miljöombyte och det kan nog bli bra, då kanske det blir ordning på resten av mig också.

Nu har väl ungefär halva semestern gått (jag vet inte så noga, har tappat räkningen) och efter Spanienresa och häng i Göteborg är nu dags att åka norrut, för vad vore väl en sommar utan hederliga gamla Norrbotten? Dock blir det rekordkort tid i Luleå i år, för jag ska ju hinna till Åre också. Alla eventuella tjuvar som läser detta kan dock få veta att jag lånar ut min lägenhet medan jag är borta, så don’t try anything!

Det ska bli riktigt skönt med lite miljöombyte nu. Tiden går så snabbt och jag har knappt koll på vilken veckodag det är och är så uppe i mitt eget huvud att det blir riktigt bra att komma bort (eller hem, beroende på hur man ser på saken) ett tag. Förutom att träffa familjen ser jag fram emot backträning på Ormberget och något långpass genom hela (nåja, halva kanske) Luleå, behöver ju göra ett sista ryck inför loppet i Åre!

Och, pga inga nya löparbilder whatsoever, här får ni lite blandat på hur en Luleåsommar kan se ut.

 

Allt och inget

Julikalender 2017

1 juli, 2017
Jippi! Det är som att återse en kär vän när JULIKALENDER är tillbaka. Minns ni att Bloggar om hälsa körde en julikalender förra året? Så här var (och är) det:

Varje dag under juli månad: välj en sak att göra från denna lista av hälsosamma aktiviteter. En del saker är mer jobbiga än andra, en del är bara underbara men den gemensamma nämnaren är att alla är bra för hälsan.

Det är bara att välja och vraka. En aktivitet (eller flera om du vill) varje dag! Du behöver inte göra dem i listans ordning (där är ju fler aktiviteter än dagar i juli).

Dela gärna med dig i sociala medier om vad du gör genom att hashtagga #julikalender.

(Om du klickar på bilden kan du få den större.) Är du på? Vore kul! Jo, var med! 

Allt och inget

Lediga dagar och bloggtänk

29 juni, 2017

Nu börjar dagarna gå in i varandra. Nästan så där att jag behöver kolla kalendern för att veta vilken dag det är. Tiden går så snabbt, men ändå lite långsamt pga gör inte så himla mycket. Det är den delen av semestern nu. Säkert en välbehövlig del, återhämtning liksom. Men samtidigt den del jag kommer ha ångest över i höst när semestern är slut (att jag slängde bort så mycket tid på att inte göra något!). Igår var jag inne hela dagen tills jag fick lite panik och insåg att det gått nästan ett helt dygn utan att jag satt mitt fot utomhus. Då gjorde jag till slut något åt saken. 

Jag vet att ledighet är annorlunda än min ledighet när man t.ex. har barn, men min ledighet innebär väldigt mycket egentid och det ger otroligt mycket tid att vara inne i mitt eget huvud. På gott och ont. Förmodligen mest på gott. Hinner tänka på livet helt enormt mycket. Vad jag vill, vad jag är missnöjd med, vad jag vill förändra, vad jag vill med träningen, vilka mål jag ska sätta upp, bloggens framtid osv osv. Den här våren har jag har försummat bloggen som innerst inne betyder väldigt mycket för mig, men som jag lite tappat motivationen till att driva. Det känns ibland verkligen som att jag har skrivit allt nu, som att jag bara upprepar mig hela tiden. Jag är ju ganska aktiv på instagram och kanske är det det som gjort att bloggen tagit ett steg bakåt? Jag vet inte, ibland funderar jag på att lägga ner, men samtidigt absolut inte, för tänk ändå hur mycket tid jag lagt ner på denna blogg och hur mycket jag fått tillbaka av mina läsare. Det vore stor separationsångest att göra något så drastiskt.

Så jag skriver på och hoppas att ni gillar dravlet ni bjuds på här. Och som vanligt i en bloggsvacka så känns det som att motivationen att skriva kom tillbaka hips vips så fort jag erkände svackan. Se där. Det kanske löser sig ändå.

Allt och inget

Från förkylning till återkomst

27 juni, 2017

Det är ju en typisk och självklar grej att man blir sjuk när man får semester. Så fort man börjar koppla av så reagerar kroppen så. Jag är otroligt tacksam att min kropp väntade till slutet av Spanienresan, och faktiskt typ tog en paus en dag där också för att sedan slå till lite mer när jag väl var hemma. Det har ju verkligen inte varit någon extrem sjuka, men tillräckligt för att inte kunna träna. Och det är ju sjukt (hehe) frustrerande när man har semester och ganska så mycket tid för just träning.

Men nu känns det som att kroppen är relativt med på banan igen och idag ska jag äntligen smyga igång träningen igen. Eller, smyga förresten, varför ska jag göra det? Nej, jag tror jag ska chocka igång kroppen igen, se vad den säger. Ett litet träningsläger på hemmaplan? Training camp Gbg? Ja, vi får väl se vad som händer. Klart är i alla fall att jag ska dricka ur min kaffekopp nu och sedan göra återkomst på gymmet. Pepp!

Bilden har ingenting med min återkomst till gymmet att göra, men jag tycker att den är ganska fin och i brist på bild om min kommande återkomst till gymmet så… 

Foto: Teddy Morellec

 

Allt och inget

Nu är jag sugen på att träna!

23 juni, 2017

Glad midsommar hörni! Hoppas ni får en fin en, vad ni än gör. Själv spenderar jag dagen i flygplan, jättelänge på Arlanda och sedan på flygplan igen. Ingen stuga vid havet med jordgubbar och nubbe alltså.

Spaniensemestern är ju slut och jag konstaterar (genom att kolla i hälsoappen i telefonen) att jag definitivt fått ihop en jäkla massa steg under resans gång (förutom en dag då jag låg på stranden prick hela dagen). Det blir ju så, man går överallt man ska, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Löpning blev det ju dock mindre av tyvärr, även fast intentionen fanns där. Man måste ju vara galet morgonpigg för att hinna springa innan det är alldeles för varmt (och tja, det är jag väl inte). Man kan ju visserligen springa på kvällstid också, men då är man ju segare än sirap. Men som sagt, en jäkla massa steg har jag fått ihop ändå.

Men nu saknar jag löpningen och är sugen på att komma igång med den igen. Det är semestertider och all tid i världen, så jag tror att jag ska chocka igång kroppen ordentligt nu. Förra sommaren körde jag en kortare runstreak i början av semestern för att komma igång ordentligt, men jag tror faktiskt inte att jag behöver det kravet på mig själv för att få till det den här gången. Men jag vill heller inte bara träna på känsla, utan vill nog strukturera upp det litegrann ändå. Utöver löpningen ska jag ta tag i styrketräningen också. Det är verkligen min akilleshäl när det kommer till träning, men jag känner mig ändå rätt motiverad till det nu.

Jag är så himla träningssugen! 

Allt och inget

Sommartider hej hej

13 juni, 2017

Det har varit intensiva veckor. Efter maran har jag knappt hunnit andas. Det har varit sista rycket på jobbet, en resa till Tyskland, lite (med betoning på lite) löpning emellanåt, avslutning med jobbet, packa om väskan för Spanien. Och nu, klockan 23.19, en vecka sedan jag senast visade livstecken i bloggen har jag tid att sätta mig ner och skriva några rader. Det är galet hur det har varit, är inte riktigt van vid att behöva prioritera bort saker på det här sättet. Men har du följt mig på Instagram har du ju ändå sett en del! Och Tysklandsresan har jag faktiskt hunnit skriva några rader om i ASICS-bloggen.

Med det sagt: nu har jag semester. Semester! Känns helt overkligt. Jag har ju inte hunnit med. Det har liksom blivit mitten av juni helt plötsligt. Och från dessa hektiska sista veckor kommer jag nu plötsligt att ha massa tid att fylla med prick vad jag vill. Underbart.

Den första tiden på semestern kommer jag att fylla med morgonspring på strandpromenad, sangría på strand och massa bara vara när jag åker till Spanien. Det känns som ett klokt beslut att resa bort precis i början av semestern, annars är jag alltid så rastlös och går mest runt och tänker på jobbet, så det blir bra med lite miljöombyte direkt. En annan plan jag har är att ta tag i den här bloggen igen, den har verkligen försummats och egentligen gillar jag ju den väldigt mycket, så den behöver absolut få lite kärlek.

Har ni det bra?

 

%d bloggare gillar detta: