Browsing Tag

blogg

Allt och inget

Vem är jag?

17 januari, 2017

Januari brukar vara en bra månad för oss träningsbloggare. Eller ja, det beror ju på vad man tycker är bra då. Ur ren statistik-synpunkt brukar januari vara ganska bra, antagligen för att det är fler som behöver lite extra inspiration när de ska ta tag i träningen igen. Eftersom jag inte har varit bloggare i så många januari är detta mest en teori, men jag brukar märka av en liten topp i statistiken, och så även i år.

Det måste ju betyda att ni är några nya som har hittat hit! Fan vad kul! Välkomna! Hoppas att ni vill stanna kvar! Jag tänkte att det kanske kunde passa sig med en liten presentation.

Jag är:

Ida.
Från Norrbotten, men boende i Göteborg sedan ganska precis sex år.
Lärare på gymnasiet, undervisar i engelska och spanska.
Snart utbildad löpcoach (!!!).
32 år.
Relativt nyfrälst löpare. Började springa för ca 3,5 år sedan.

ida

Jag har:

Ett galet beroende av att köpa och lyssna på vinylskivor.
Sprungit ganska många lopp.
En iphone 7.
Inte hunnit läsa boken inför fredagens bokcirkel (men det brukar man komma undan med om man har med sig några flaskor cava).
Varit med i Göteborgs-Posten och Amelia, som någon slags löparprofil (galet).
Till och med medverkat i radio (något som jag fortfarande inte har vågat lyssna på).

gp1 2

Lite kort om mitt löparliv

Jag började som sagt att springa för 3,5 år sedan. Denna ganska drastiska förändring i min livsstil kom sig av att jag plötsligt märkte att jag inte orkade någonting. Klarade inte ens av att springa till spårvagnen. Jag gillade inte alls löpning i min ungdom, men den här gången fastnade jag för det. Den blev min terapi och mitt sätt att hålla mig frisk och i form.

Ganska snart började jag springa lopp. Främst lopp som var 5 eller 10 km. Men redan året efter blev jag sugen på en större utmaning och började träna för Göteborgsvarvet (21 km) som jag också klarade av. Det var en mäktig känsla att göra det knappt ett år efter mina första stapplande löpsteg.

Sedan dess har det blivit många fler lopp, och den största utmaningen jag klarat är 21 km fjällspring i Sälen. I år springer jag Göteborgsvarvet för tredje gången, men årets riktiga utmaning blir 27 km fjäll i Åre. Som längst har jag sprungit 22 km (och det var inte i fjällen det), så jag kommer verkligen att behöva fokusera på det när jag tränar i vår och sommar. Utöver detta ska jag också utbilda mig till löpcoach i vår, definitivt en dröm som går i uppfyllelse. Sedan de första stapplande löpstegen har det hänt en hel del om hur jag tänker kring denna underbara idrott.

christmasrun

I min blogg får du:

Mest läsa om träning (förmodligen mest om löpning).
Förhoppningsvis tips på en del matnyttiga grejer kring träning.
Inspiration till att träna. Det är liksom huvudmålet tror jag.
Läsa rapporter från träningspass som jag är helt lyrisk över.
Läsa om riktigt kassa, jobbiga träningspass och smärre livskriser.
Inte några expertutlåtanden kring träning (i fall inte innan jag har en utbildning med mig).
Högt och lågt.

Så välkommen hit du som är ny, och tack för att du fortsätter att läsa du som inte är lika ny. Gillar er som tusan alltså. 

backar

 

Bloggar om hälsa

Intervju hos Bloggar om hälsa

23 februari, 2016

Denna vecka roddar jag Bloggar om hälsas instagram, och inte nog med det: nu finns det även en intervju med mig att läsa på hemsidan. Där avslöjar jag t.ex. det superhemliga knepet för att orka springa längre än man tror, och det får man ju inte missa. Så, klick klick.

Man har egentligen ingen plan, men hoppas på att det kan bli en lång tur. Man har inga tider att passa, har inte bråttom någonstans. Man springer och benen går av sig själva på något vis. Det är en svår känsla att beskriva i ord.

DCIM129GOPRO

Jag är så himla förtjust i nätverket Bloggar om hälsa. Så glad att få vara en del av det. Vi är just nu femton kvinnor som driver nätverket tillsammans, och vi är en bra blandning människor med olika fokus och infallsvinklar. Vissa av oss är löpare, andra cyklister och simmare, några är personliga tränare och en del lägger upp recept på goda grejer. Vår gemensamma nämnare är att vi tycker att hälsa är en bra grej. Läser du min blogg är jag säker på att du kommer hitta några nya favoriter bland mina bloggkollegor på Bloggar om hälsa.

Länkar till alla bloggar hittar du på hemsidan.
Du kan också följa oss på Facebook och Instagram.

 

bloggaromhalsa

Allt och inget

Bloggare på Noba

8 februari, 2016

Rent teoretiskt kan man ju prata blogg med vem som helst. Men det är kanske inte alla som är intresserade av att prata om det en hel kväll, så vad passar då bättre än att möta upp med livs levande bloggare och göra just detta? (Okej, vi kanske pratade om andra saker också…)

Ursprungsplanen var att vi skulle vara fler, men några ställde in i sista sekund så vi blev ett litet gäng på tre personer. Vi möttes upp på Noba, ett ställe jag aldrig har varit på innan men definitivt kommer gå till igen, maten var nämligen vanvettigt god (åt den tjockaste hamburgaren jag någonsin sett) och drycken billig. Win-win.

noba

Emma som driver bloggen Fit by Emma Hå och Johanna från Enkla knep visade sig också vara otroligt trevliga personer (inte för att jag hade tvivlat på det), med mycket vettigt att säga om bloggvärlden. En himla trevlig kväll, som jag hoppas att vi gör om! Emma har förresten också skrivit om kvällen.

Det är alltid en lite speciell känsla att träffa bloggare vars texter man har läst ett tag. Det är ju som att man känner dem fastän man aldrig har träffats. Samma känsla när jag träffade flera bloggare i fjol under Blogger Boot Camp och Träningsmagi. Helt enkelt: kul med bloggare och kul att träffa bloggare på andra ställen än via datorn. Mer sånt åt folket!

fotonoba

Så här kan det se ut när bloggare äter middag. Risken för att maten hinner bli kall är rätt överhängande. 

Allt och inget

Veckans trauma: träningsblogg försvunnen!

6 februari, 2016

Ni hann förmodligen knappt märka det eftersom ni var upptagna med att fira fredag, men nu ska ni få höra: bloggen låg nere igår! Många, många timmar!

Jag tyckte att det var ovanligt lite trafik hit igår, men tänkte att det förmodligen berodde på att folk var upptagna med att handla inför fredagstacosen, men så när jag kom hem från jobbet märkte jag vad det var. Bloggen låg nere. Vilket trauma!

Alltså nej, egentligen är det ju inte ett stort problem att en blogg ligger nere i några timmar, men jag hann få lite panik. Har nog utvecklat något slags beroende och jag trodde ett ögonblick att jag skulle förlora mitt lilla kärleksbarn. Jag kom dock ganska snabbt på vad problemet var. Jag hade helt enkelt glömt bort att förnya avtalet hos webbhotellet och betalar man inte för sitt hotell får man inte bo kvar, det fattar ju alla.

Men nu är jag tillbaka, allt är som vanligt och bloggen kommer inte släckas förrän tidigast den 5 februari 2017 om jag glömmer av mig igen. Och en sak är säker: med tanke på hur jobbigt det var att leva utan mitt lilla narcissistiska näste kommer denna blogg inte läggas ner förrän den här flugan som vi kallar ”internet” försvinner. Ni är så pass fast med mig nu.

DSC06481

Allt och inget

Sammanfattning av den lilla läsarundersökningen

5 januari, 2016

DSC06523

Först och främst: tack snälla ni som tog er tid på att svara på min lilla enkät. Det betyder jättemycket för mig. Och det är kul att ni verkar uppleva min blogg ungefär så som jag tänker att mitt syfte med den är: fylld med träningsglädje, ärlighet och inspiration. Min beskrivning av bloggen på facebooksidan är ”Träningspepp utan att det blir klämkäckt”. Det verkar som att ni också tycker att det är så? Blir så himla glad av att läsa kommentarer som att ni själva blir pepp på att springa eller träna något annat när ni läser min blogg, då känner jag lite ”mission accomplished”.

DSC06512

Många av er nämnde att ni bl.a. läser bloggen för att jag finns i Göteborg och att ni gillar att se bilderna härifrån. Kul! Det inspirerar mig att visa ännu fler sådana och att ta mig till andra ställen i Göteborg än där jag alltid hänger, för att visa lite nytt. Någon efterfrågade tips på utflykter och löprundor i Göteborg, så det ska jag bli bättre på!

Ni vill gärna läsa mer om både styrketräning och löpning, och det gläder mig ju, för det är ju det jag gillar att skriva mest om. Ibland kan jag tycka att det känns tjatigt när jag beskriver mina löprundor, men det verkar som att ni gillar det ändå. Så glad för det, för jag älskar ju att skriva om dem!

DSC06459

Någon föreslog att jag skulle ha en frågestund någon gång, men det är jag livrädd för. Tänk om ingen ställer några frågor och så sitter man där med svansen mellan benen? Eller hur man nu sitter när man inte får några frågor.

Ni vill också gärna ha fler specifika tips på både styrkeövningar, upplägg inför träningen till Göteborgsvarvet och var man kan träna här i stan. Någon tycker jag ska satsa mer på fotona och någon annan undrar hur jag fotar mig själv i löpspåret.

DSC06464

Ja, det var några saker som ni nämnde, och tack tack tack för det. Jag har fått massa nya uppslag och inspirationen flödar. Jag kommer att fortsätta försöka att blogga varierat, samtidigt som jag kommer att lägga upp en plan för vårens träning inför halvmaran och såklart dela med mig av den.

Det går fortfarande att besvara enkäten om man vill det, men framförallt: tack för att du läser!

DSC06521
Ps. Alla bilder i inlägget är från dagens otroligt fina promenad upp till Redbergsparken. Jag behöver verkligen ingen snö i vinter om jag kan få fler sådana här fina soliga dagar. Då kan det dessutom få vara hur kallt som helst. Är mycket förtjust i solen har jag kommit fram till!

Allt och inget

Fredagstipset – helt gratis!

4 december, 2015

För ungefär ett år sedan bloggade jag väldigt sporadiskt. Och så bestämde jag plötsligt en dag, ja för ungefär precis ett år sedan, att det vore kul att testa en grej. Jag bestämde mig för att försöka blogga minst en gång om dagen så länge det gick. Det gick ganska länge faktiskt, jag tror inte det var förrän i mars det sprack.

Tanken bakom mitt blogga-en-gång-om-dagen-experiment handlade till stor del om att jag var nyfiken på om det gick att få bloggen att växa, eller om den var dömd att vara min egna träningsdagbok som endast lästes av närmast sörjande – om ens det.

Nu har det som sagt gått ungefär ett år, och visst har bloggen växt! Den är fortfarande en liten fis i bloggosfären, men det är så himla kul ändå. Det är faktiskt ytterst sällan som jag skriver ett inlägg som inte får några kommentarer (nu blir det säkert så på detta inlägg, bara för att jag skrev så), och jag ryser alltid till av ett litet lyckorus när det kommer en notis om kommentar. För ett år sedan var det snarare undantag än regel att någon kommenterade. Men jag skrev ändå. och jäklar vad glad jag är för det nu. Frågan är, hade jag hållit i träningen så pass bra som jag gjort om det inte hade varit för er som läser och kommenterar? Jag är fasen lite tveksam.

Så jag tänkte bjuda på ett litet fredagstips till alla som tränar eller vill komma igång att träna:

Börja blogga och börja nätverka! Läs andras bloggar, kommentera och engagera dig – så får du tusenfalt tillbaka! De bekantskaper jag fått genom bloggen betyder så mycket för mig och min träning. Det är som att ha träningskompisar på distans, och det är himla trevligt när man allt som oftast tränar ensam. Man springer ensam i regn och rusk och mörker, och sedan får man prata med folk om det, folk som inte ens var där!

Och börjar du blogga; håll ut! Skriv, skriv, skriv. Det tar tid att växa, även till en liten fis i bloggosfären, men det är värt det när man lagt ner lite jobb. Börja skriv för dig själv, och för guds skull: fortsätt att skriva för dig själv.

Och känns blogg för jobbigt och tidskrävande (vilket det ju inte behöver vara, man väljer ju själv hur långa och genomarbetade inlägg man lägger upp) så fungerar andra sociala medier ungefär lika bra. Ta instagram som exempel. Instant pepp och inspiration!

DCIM132GOPRO

Och du, kom ihåg att du kan följa mig på Facebook nu också. Så himla nöjd över att jag vågade mig på att göra en Facebooksida. Mitt mål med den är att vara peppig men inte klämkäck. Det är lite mitt mål med bloggen också. Hoppas att du tycker att jag lyckas med det!

Allt och inget

Åh jisses! Träningsblogga på Facebook!

3 december, 2015

Oj oj oj!

Vet ni vad som precis hände?

Min favoritbloggare Charlotta Sofia gjorde en facebooksida till sin blogg. Då blev jag så där jätteinspirerad som jag alltid blir av henne, och gjorde en facebooksida till Träningsblogga!

Jag har funderat på det i säkert ett halvår, men tyckt att jag har en för liten blogg för att finnas på facebook, men vad fasen! Nu fick jag tummen ur och är rätt nöjd med det.

Du får jättegärna gilla mig, för man blir ju alltid glad när folk gillar en.

Skärmavbild 2015-12-03 kl. 20.04.46

Allt och inget

Att tänka blogg

1 november, 2015

Bloggiga bilder1-001

Ibland stressar bloggen upp mig. Inte av den anledningen att jag känner att jag inte har någonting att skriva, för det har jag i regel. Och så spelar det mig egentligen ingen större roll om det blir en dag eller två utan inlägg. Snarare kan jag känna att jag bloggar för ofta, men jag kan liksom inte låta bli när jag har något att skriva, för jag tycker ju att det är så himla kul.

Det som stressar mig med bloggen då och då är att den har växt. Alltså, min blogg är pytteliten om man jämför med ”riktiga” bloggare. Men antalet läsare är verkligen JÄTTEMÅNGA om jag jämför med när jag började blogga. Då berättade jag inte för någon att jag hade en blogg, jag ville nog inte att någon skulle läsa den. Jag skrev den för mig. Den var min träningsdagbok. Och till viss del är det ju så än idag, och jag tror att det är så jag måste tänka; börjar jag skriva bara för andra än mig själv lär jag ju tappa mig själv där någonstans efter vägen, det är ju någonstans ändå mig bloggen handlar om.

Tillbaka till det som stressar mig då. Besökarantalet går stadigt uppåt, och det är jättetrevligt, men det går riktigt långsamt. Och så kommer det någon topp, någon länk någonstans ifrån som gör att besökarantalet skjuter i höjden. Och det känns så himla kul och då tänker jag jaaaa, jag vill ha fler läsare! Och då blir jag lite stressad och undrar hur tusan det ska gå till. För egentligen (egentligen) har jag ju inga ambitioner med bloggen förutom att den ska vara min träningsdagbok. Och samtidigt blir jag skitbesviken om någon avföljer, eller om jag inte får några kommentarer på ett inlägg. Ja, ni fattar. Hur beter jag mig egentligen? Och så tänker jag att om jag skulle satsa på bloggen, vilja göra affär av den, tjäna pengar på den, då skulle jag behöva lägga ner en massa jobb på den, och tänk om det skulle göra att jag försummade annat. Typ mitt riktiga jobb. Det skulle bli för jobbigt och jag skulle bara överanalysera allt. Och så tänker jag samtidigt att jag ju har tid att satsa på bloggen just nu.

Så till slut bestämmer jag mig alltid: jag kör på som vanligt. Skriver om mina rundor, berättar om mina lopp, kryddar inläggen med suddiga selfies och GoPro-bilder. Och så helt plötsligt kommer det en topp i statistiken och jag tänker jaaaa, jag vill ha fler läsare! Men hur ska det gå till? Och så är jag tillbaka på ruta ett igen. Tills jag bestämmer att jag kör på som vanligt. Skriver om mina rundor, berättar om mina lopp, kryddar med suddiga selfies. Och så där tänker jag. Om och om igen. Lite stressande blir det emellanåt.

Summa summarum: ibland lär jag satsa på bloggen. Fundera på hur ofta jag ska skriva, hur bilderna ska se ut. Sedan kommer jag tappa det. Lägga upp tre inlägg om dagen. Eller ett var tredje dag. Jag måste påminna mig om varför jag började blogga. Jag måste tänka att jag skriver bloggen för mig. Att det är jag som läser den. Och det är säkert helt galet och inte alls som man ska tänka om man vill bli en framgångsrik bloggare. Men alltså. Nog har människosläktet nog mycket att stressa över som det är!

Sofy skrev ett inlägg där hon tipsade om några bloggare. Hon var också inne på att kvaliteten i bloggarna blir bättre och bättre hela tiden, och jag kan bara hålla med! Det finns många riktigt snygga bloggar där ute, där kloka inlägg blandas med fantastiska bilder. Jag själv har blivit otroligt kräsen med vilka bloggar jag läser, man blir ju så bortskämd när det finns så mycket bra. Och så blir jag lite stressad igen och undrar hur jag ska kunna leva upp till bloggnivån som råder idag. Och så får jag återigen påminna mig själv om varför jag började blogga.

Fast… Det är ju inget fult i att hela tiden vilja bli bättre på saker heller. Så ja, innerst inne vill jag nog satsa lite på bloggen, även om den började som min lilla träningsdagbok…

DCIM132GOPRO

%d bloggare gillar detta: