Browsing Tag

midnattsloppet

Året var 2016 Löpning Lopp

Från Premiärloppet till Finalloppet

8 december, 2016

Året börjar lida mot sitt slut, fastän man knappt kan tro det ty blir aldrig minusgrader och gräset är lika grönt som på sommaren. Men det är bara några veckor kvar av 2016, och vi vet ju alla hur snabbt veckorna går nuförtiden. Helt enkelt dags att börja blicka tillbaka på året som har gått. Vi gör det med lite bloggtema: Året var 2016. (I fjol skrev jag liknande under namnet Året var 2015. Fyndigt va?) Givetvis börjar vi med det bästa. Året i lopp!

2016 blev det färre lopp än vanligt. Däremot var det kanske fler genomtänkta (i brist på annat ord) lopp, alltså inte bara en massa random 10-km-lopp var och varannan helg. Sju lopp trots allt, det får man vara nöjd med!

Premiärloppet

Säsongen startade redan i april med en spontananmälan till Premiärloppet i Skatås. Ett lopp på 10 km för att känna på formen inför den stundande säsongen. Några saker skrämde mig: när jag kom dit insåg jag snabbt att i princip alla var elitlöpare. I alla fall såg det ut så, och mitt mål där och då blev att inte komma i mål sist. Det gjorde jag inte, trots den andra saken som var lite skrämmande: att det var så satans kuperat. Ett riktigt jobbigt lopp, men väldigt roligt ändå så jag tror faktiskt inte att det är omöjligt att jag springer det igen.

premiarloppet1

Trailvarvet

Det dröjde sedan ungefär en månad innan det var dags för nästa lopp, och denna gång var det ingenting mindre än premiärupplagan av Göteborgsvarvets nya koncept TrailVarvet. 10,6 km i Änggårdsbergen. Faktiskt första gången jag sprang där uppe överhuvudtaget, och det var riktigt fint. Det var ju inte så himla trailigt, men ett trevligt lopp ändå tycker jag. Bra start på Varvetveckan.

trailvarvet4

Göteborgsvarvet

Så kom årets första stora utmaning: Göteborgsvarvet. Andra gången för mig. Startade riktigt kasst med sena spårvagnar som gjorde att jag höll på att missa starten, men det slutade väl med att jag persade på halvmaran, men fick en vass armbåge på armen och ett rejält blåmärke som bevis i några veckor.

gbgvarvet

Midnattsloppet

Så kom sommaren och semestern och träningen gick kanske inte så bra som jag hade tänkt. När det i augusti var dags att springa Midnattsloppet var jag inte i mitt livs form. Att det var pisseblött och jag fick håll hjälpte inte heller. Har aldrig lidit så mycket i slutet av ett lopp. Men jag tog mig ju i mål. Med ett personsämsta typ. Men ändå. Fick medalj!

midnattsloppet

Bagheera Fjällmaraton

Och så äntligen, äntligen kom årets höjdpunkt. Fjäll(halv)maraton Sälen! Det var bara en vecka efter Midnattsloppet så jag hann ju inte direkt träna mig ur min halvtaskiga semesterform, men jag hade en helt fantastisk upplevelse ändå. I drygt tre timmar var jag ute, men tiden har aldrig gått så snabbt. Premiär för löpning i fjällen, men verkligen inte sista gången. Redan samma dag bestämde jag mig för att satsa på Åre nästa år.

IMG_9334

Bergsjöloppet

Under hösten drog även tioveckorsprogrammet med Löparakademin igång. Tio härliga veckor då ett gäng ungdomar hade som mål (som de klarade) att springa ett 10-km-lopp. Som en liten uppvärmning körde vi ett kortare lopp i Bergsjön, nämligen Bergsjöloppet. Kidsen sprang 2,5 km och jag sprang 5. Varmt var det, och extra mycket eftersom jag sprang i svart bomullströja (!!).

innanstart

Finalloppet

Och så sist men inte minst: det 10 kilometer långa Finalloppet tillsammans med kidsen från Löparakademin. Vädret var helt vidrigt, och det var lera upp till rumpan. Det krävde en lång dusch och många koppar te för att få upp värmen igen. Banan (i Skatås) gillade jag dock, och känslan efter ett lopp är ju alltid ännu lite bättre när man har fått lida lite. Väl?

DCIM100GOPROG0240477.JPG

Jag är jättenöjd med loppåret som gått. Lagom många lopp (förra året sprang jag så många att jag hann bli lite frustrerad…). Jag gjorde väl inte direkt några supertider, men jag hade jävligt kul och det känner jag faktiskt är huvudsaken.

Om du vill läsa någon av dessa, eller någon annan racerapport så finns alla här.

Löpning Lopp

Midnattsloppet Göteborg 2016

21 augusti, 2016

När klockan är runt 21 kliver jag ur spårvagnen vid Marklandsgatan. Starten är i sista stund flyttad till Slottsskogsvallen istället för vanliga platsen i Slottsskogen. Det visar sig att det är helt genialiskt, i alla fall med tanke på bajamajaköerna som för ovanlighetens skull bara är typ 2 minuter långa. Varför? Alla kissar i skogen… Bra start på kvällen ändå. Det regnar något helt vansinnigt, så där som det nog bara kan göra i Göteborg, och klädinlämningen är en halvt hysterisk historia där alla försöker gömma sig undan regnet en stund innan start.

kladinlämning

Regnet upphör och det är dags för start. Starten går kl 22, och min plan att gå ut långsamt försvinner som vanligt ganska snabbt. Börjar sicksacka bland människorna och öka så fort jag får chansen. I efterhand inte så smart, men vi kommer till det… Upplever att det är lite mindre underhållning än vanligt efter banan, men det gör mig ingenting, för det känns samtidigt som att det är mycket folk ute och de är ena jäklar på att heja och leva om. Heja Majorna! Folk är så himla glada när man springer förbi, det är alltid sådan härlig stämning när man springer detta lopp. Löparna är också glada, och även på ställen där det är trångt är det ingen som skriker ”HÅLL HÖGER!” eller armbågar varandra. Inte som på vansinniga Göteborgsvarvet alltså.

midnattsloppet

midnattsloppetstart

Fram till 5 km tycker jag att det känns ganska bra. Redan innan de värsta backarna kommer har det varit en del uppför, det är fan en helt jävlig bana detta. Men det går bra ändå. Tror att jag håller ett rätt bra tempo, men vet inte så noga för jag kollar inte klockan så ofta. Efter 5 km kommer dock det där som man fasat för: backen upp till Masthuggskyrkan. Trots att det här är fjärde gången jag springer loppet lurar jag fortfarande mig själv och tror att backen är kortare än den är. Jag springer dock hela, för på toppen ska jag ju få min belöning: utsikten över Göteborg och en vätskekontroll. Uppe på toppen: ingen vätskekontroll! Vätskekontrollen är flyttad! Blir helt förbannad och får dessutom mjälthugg när jag ska springa nedför. Sämsta tidpunkt för det, för det är ju här jag i vanliga fall susar förbi alla nedför, plockar in flera minuter. Inte ikväll. Mjälthugget håller i sig i ungefär en kilometer, och det är bara till att snällt försöka lunka fram… Men frustrationen!

Springer man loppet för första gången kanske man tror att det värsta är över när den där backen är besegrad. Men icke! Ty strax därefter kommer en ny kyrkbacke, vid Oscar Fredriks kyrka. Den är inte lika lång, men den är nästan jävligare. Här tar det stopp för mig och jag måste gå en bit. Skriker ut någon svordom och är förbannad på mig själv.

Sista 2 km till mål går på ren och skär vilja. Kanske till och med funderar på hur man gör när man bryter ett lopp. Det är ju såklart inte aktuellt, men undra kan man ju alltid… En dryg kilometer från mål börjar man möta folk med medaljer runt halsen. Upplyftande på sätt och vis, för då vet man att det inte är långt kvar, men retsamt samtidigt, för man blir ju så avundsjuk. Vill också vara i mål!

Av någon outgrundlig anledning får jag någon energi när jag börjar se ljuset, så jag spurtar in i mål. Det är underbart att vara framme, och jag kollar tiden… 60 minuter, 2 sekunder. VAFAN. Över timmen! Jag har inte sprungit milen på över timmen på jag-vet-inte-hur-länge. Hade man åtminstone kunnat få bort de där jäkla sekunderna och hamnat på 59:59 typ? Allt är Oscar Fredriks kyrkbackes fel. Och mitt eget för att jag fick mjälthugg. För att jag drack för mycket vin och tränade för lite under semestern. För att jag gick några meter i en vätskekontroll.

Ja, den här milen är jävlig. Göteborg är en backig stad, men Midnattsloppet har nog dessutom lyckats leta fram de allra värsta backarna. Nu kanske det inte låter som det när man läser, men jag äääälskar Midnattsloppet. Igår var de första 5 km ren och skär löparglädje, de roligaste och lättaste 5 km någonsin, men sedan tog det stopp. Men ändå. Älskar Midnattsloppet. Älskar folket som är ute och hejar, älskar maskeradlöparna, älskar alla de andra löparna också, älskar kexchokladen och medaljen, älskar känslan när man har besegrat Masthuggsbacken. Tiden, 60:02, det får väl vara en bisak. 60:02 är ju ändå nästan under timmen. Och jag fick en medalj.

medalj

Lopp

Midnattsloppet ikväll!

20 augusti, 2016

Ikväll smäller det! Första loppet på vad som känns som evigheter. Sprang visserligen lopp i maj så det är ju inte evigheter sedan, men ändå. Hursomhelst. Midnattsloppet är i Göteborg och ikväll är det dags! När jag vaknade imorse var jag sjukt opepp, men vem är sugen på att springa när man trött? Nu har det gått några timmar och jag har börjat tagga till. Risken är att tagget klingar av lite, det är nackdelen med att loppet går så sent, att man måste hålla på och ladda en hel dag.

Dagens Midnattsloppstankar i punktform:

* Just nu verkar det regna ute. Vet inte jättenoga eftersom jag inte orkar resa mig från soffan. Hoppas att det hinner regna klart innan kvällen i alla fall. Inte för att jag har något emot att springa i regn, men det är det där att stå i regnet i en startfålla i väntan på att få springa iväg som är jobbigt. Och i bajamajakön. Huvva, kallt. Så jäkla typiskt ändå när det var så fin kväll igår, kunde det inte ha hållit i sig lite?

* Även om det inte kommer synas i mörkret så är det viktigt att färgmatcha, så det har jag såklart gjort.

midnattsloppettshirt

* Jag kan inte bestämma mig för om jag ska springa i långa tajts eller shorts! Mitt eviga problem när det kommer till detta lopp.

* Det är så himla komplicerat med maten när det skall springas lopp på kvällen. Middag två gånger, eller hur ska man tänka där?

* Planen för kvällen är att gå lugnt ut de första två-tre km, inte bli arg på alla som är i vägen och sedan försöka öka när folket börjar spridas ut lite. Hålla koll på mitt tempo så jag inte råkar springa för snabbt och ta ut mig totalt så sista biten blir en plåga. Vill ändå njuta och ha kul, det är faktiskt huvudsaken när jag springer lopp.

* Jag hoppas på att kunna fixa ett nytt personbästa på milen, men jag tror att det kommer bli jävligt svårt. Dels för att jag (som vanligt) inte känner mig i toppform och dels för att Midnattsloppet Göteborg har en sjukt jobbig bana med världens längsta backe och sedan en jäkla massa småbackar efter det. Men jag ska göra mitt bästa!

* Kvällen till ära har jag gjort en ny spellista som jag hoppas kan dra mig där det blir tungt. Den är sjukt peppig alltså. Och japp, Ace of Base ÄR med på den. Den finns här för den som vill lyssna. Jag lovar att man får fart i benen av den.

* Hur det än går ikväll så kommer jag att få skriva en race report imorgon. Jag älskar ju att skriva sådana!

IMG_0441

Midnattsloppet Göteborg, 2015

Läs mer

Har ju hunnit med att springa några Midnattslopp tidigare, är du nyfiken så är här alla race reports:

Malmö 2015
Göteborg 2015
Göteborg 2014
Göteborg 2013

Löpning Lopp Sammanfattning

Loppsäsongen 2015

3 november, 2015

IMG_0823

Jag funderade in i det sista på att springa ett lopp i lördags, men jag var inte hundra procent sugen, så då fick det vara. Och med det förklarar jag loppsäsongen 2015 avslutad! Och då passar ju ingenting lika bra som en summering av densamma.

Totalt blev det hela tio lopp i år! Det är fler än jag sprang under 2013 och 2014 tillsammans. Även om jag bara känt mig halvnöjd med mina resultat så är faktum faktiskt att jag persade denna säsong, så visst är det tidsresultatmässigt den bästa säsongen hittills, även om det gick utför… Jag hade min topp redan på årets första lopp. Så egentligen kan jag inte vara missnöjd, men man vill ju alltid mer… Jag hade väl tänkt vara ännu snabbare i år, men det hela började ju rätt kasst med att jag var tvungen att hoppa över Göteborgsvarvet och träningen till detsamma, och det sög en hel del motivation ur mig, så jag satsade väl inte lika hårt som jag hade kunnat. Men det finns alltid saker man kan göra bättre, så med det sagt är jag ändå nöjd. Ja, jag är ju en glad motionär, ingen elitidrottare…

Säsongen började som sagt rätt trumpet med att jag var tvungen att ställa in Göteborgsvarvet pga skada. Jag var helt enkelt för otränad och vågade inte utsätta ljumsken för 21 km på asfalt. Kortare distanser började jag däremot våga mig på och sprang både VårRuset och Stafettvarvet. På VårRuset fixade jag ett pers på 5 km och Stafettvarvet var precis som i fjol en supermysig kväll tillsammans med fint folk från jobbet.

IMG_0612

När det så var dags för Göteborgsvarvet hade jag ett enormt behov av att fly staden för att inte behöva se vad jag missade. Flög således upp till Luleå över helgen och sprang ett millopp istället för halvmaraton. I regn och rusk och snö, ja snö!, sprang jag min snabbaste mil hittills, och jag kan bara ha gått på ren jäkla vilja att ta mig i mål och slippa vädret. Det var verkligen helt sinnessjukt fruktansvärt. Efteråt värmde jag mig med glögg och skumbad. Ändå i slutet av maj.

IMG_8356

Nästa lopp blev en premiär för mig på alla sätt och vis. Det var nämligen dags för trail! Första trailloppet för min del, och tjaaa, första gången jag sprang trail överhuvudtaget. Det kanske låter vansinnigt att köra ett lopp så där utan att ens ha testat på att springa på en enda stig innan, men vad vore livet om man inte utmanade sig lite ibland? Skatås Ryggar hette loppet och jag ramlade nog bara två gånger. Det var riktigt kul, och väldigt jobbigt och vore det inte för att jag ska på konsert med Håkan Hellström samma dag hade jag lätt sprungit nästa år igen.

DCIM103GOPRO

I juli vankades det semester i New York, och då passade jag på att springa ett lopp även där. NYCRuns Firecracker 5K på Governors Island på självaste 4th of July. Två varv runt en liten ö, två gånger fick jag se Frihetsgudinnan och tusen gånger hann jag tänka ”Shit jag är i New York och springer lopp!”. Det var varmt och skitjobbigt och gick ganska långsamt, men en upplevelse jag kommer att minnas.

IMG_9288

Sedan kom fyra millopp på raken. Två Midnattslopp inom loppet av två veckor, det ena i Göteborg och det andra i Malmö. Gillar Midnattsloppet väldigt mycket av förklarliga skäl, och det var kul att testa på att springa det i en annan stad än Göteborg också. Skulle någon vela mellan Göteborg och Malmö skulle jag dock inte ens hinna blinka innan jag rekommenderade Göteborg som har mycket tuffare bana men en himla mycket roligare en, och stämningen går knappt ens att jämföra.

IMG_0429

Ja, det var ju två millopp till också, men det blir ju för tjatigt om jag ska skriva om vartenda ett… Så många har det ju trots allt varit, så ja… Göteborgs jubileumslopp som var en ren pärs och Running Lights blev årets sista millopp. Avslutade med ett säsongssämsta på Running Lights.

Avrundade sedan säsongen ungefär som jag startade den; med ett 5 km-lopp. Ytterst oplanerat, men väldigt glad över att det dök upp. Det var nämligen ett välgörenhetslopp där de medverkande totalt sprang in nästan en halv miljon kronor till UNHCR. Så skall en säsong avrundas!

blogg20

Ja, det blev långt, men väldigt kortfattat.  Alla race reports från alla årets (och även tidigare) lopp hittar du här. Nu ser jag fram emot att inte springa fler lopp på ett tag, men lagom till våren är nog suget tillbaka. Då blir det Göteborgsvarvets 21 km, och kanske någon annan utmaning också. Den som lever får se!

Löpning Lopp

Tretton varv för välgörenhet

18 oktober, 2015

Klockan 7 ringde väckaren. På en söndag. På en söndag! Var lite upprörd över det, men pallrade mig upp och tog en uppiggande dusch, drack en kopp kaffe och sedan var peppen total trots tidig morgon och endast ett par plusgrader ute.

Jag åkte till Slottsskogsvallen här i Göteborg, där det skulle springas välgörenhetslopp signerat Midnattsloppet. Ett helt underbart initiativ av dem. Varenda krona som sprangs in skänktes till UNHCR. En god anledning till att ställa väckaren på klockan 7 – även på en söndag.

IMG_1763 IMG_1764

Det klarnade upp och solen kom fram så snart det var dags för start klockan 10, det var perfekt luft att springa i, lagom mycket folk för att man skulle slippa trängas, och jag som hade trott att det skulle vara jättetråkigt att springa varv på varv på en bana tyckte det var så härligt. Jag kom in i ett bra flyt, och det var liksom bra för psyket att springa förbi målbågen varannan minut.

IMG_1766 IMG_1765

Jag sprang de tretton varven (5 km) på 27:41. Det tråkiga var att jag inte var så himla slut, så hade jag tryckt på lite hade jag nog säkert kunna kapa ett par minuter och sätta ett personbästa på 5 km. Det kändes ändå så pass lätt. Men det är lätt att vara efterklok, och syftet var ju faktiskt att samla in pengar, inte att få en bra tid. Nu tycker jag i och för sig ändå att 27:41 är en bra tid, är jättenöjd med att jag kan springa på den tiden utan att bli helt slut, jag hade rentav kunnat fortsätta ett tag till.

blogg20

Totalt samlades det under dagen in 487745 kronor till UNHCR. Det är ju grymt bra! Är ju lite besviken att det var så pass lite folk som sprang på Slottsskogsvallen (även om det gjorde att det inte blev trångt), tycker att göteborgarna hade kunnat sluta upp lite mer! Men ändå, nästan en halv miljon samlade Midnattsloppets initiativ in. Så himla grymt!

IMG_1779

Vi hittade en prispall och då kan man ju inte göra annat än att hoppa upp, även om man kom på typ plats 67. 

När vi hade sprungit klart bjöds vi på god brunch av en av de härliga damerna som var med och sprang. Den satt så himla bra att jag gjorde det klassiska misstaget att glömma bort att fota ända tills maten var uppäten.

IMG_1780

Sammanfattningsvis: kanondag! Kanoninitiativ av Midnattsloppet! Kanongod brunch! Kanonnöjd jag!

Löpning Lopp

Ett lopp med välgörenhet som mål

30 september, 2015

Nej, ännu är säsongens lopp inte färdigsprungna. Visserligen struntar jag i seedingsloppet på söndag (skönt att jag inte anmälde mig!) eftersom jag ska hänga och springa på The Runners Convention hela lördag. Däremot lade jag in en ny anmälan till ett nytt lopp idag… Oops.

Men det går ju inte att skippa detta! Midnattsloppet anordnar välgörenhetslopp där alla pengar oavkortat går till UNHCR. Det blir 5 km på Slottsskogsvallen den 18 oktober. Även i Stockholm arrangeras detta lopp samma dag. Bor man inte i Göteborg eller Stockholm med omnejd så kan man ändå bidra till insamlingen genom att anmäla sig i ”klassen” spring-där-du-är. Man betalar minst 150 kronor, och det hela är för en bra sak.

Anmäl dig här!

IMG_0823

Midnattsloppet är kärlek! 

Löpning Lopp

Välgörenhetslopp signerat Midnattsloppet

15 september, 2015

Jaha. Det verkar som att det bara är till att boka upp ännu en helg för lopp. Ni som har sprungit Midnattsloppet kanske läste nyhetsbrevet som kom häromdagen?

IMG_1023

 

”Den senaste tidens alarmerande utveckling i världen har berört många, naturligtvis även oss på Midnattsloppet. Vi vill hjälpa till i flyktingkatastrofen, och för det behöver vi dig.

Den 18 oktober anordnar vi ett 5 km långt lopp i Stockholm och Göteborg. Du bestämmer själv vad du vill betala i startavgift – alla intäkter går oavkortat till UNHCR. Anmälan kommer öppna inom kort och samtliga deltagare får en tröja för att de varit med och bidragit.
Tillsammans springer vi för en bättre värld. ”

Helt underbart gjort av Midnattsloppet och jag kommer förstås utan tvekan att ställa upp och springa den 18 oktober. Det har inte kommit ut någon information på Midnattsloppets hemsida, men det är bara till att hålla utkik. Älskar detta!

Löpning Lopp

Midnattsloppet Malmö 2015

6 september, 2015

Ni vet kanske redan att jag bokade det lämpligaste hotellet för den som springer Midnattsloppet i Malmö. Startområdet låg rätt utanför entrén, vilket innebar att jag lämnade hotellrummet två minuter innan de ville ha mig i startfållan. Ingen bajamajakö eller väskinlämning, bara rätt ner och köra. Passade mig utmärkt, särskilt med tanke på att vädret var mindre trevligt: regn, blåst och ca 10 grader.

Det var härlig stämning i startfållan när skåningarna (och en och annan utomsocknes) dansade till Oh booooy, vilket vackert väder! (Oh, the irony!). Starten gick 21:40 och jag var fast besluten om att hålla min plan på att gå ut lugnt och öka senare. Det gjorde jag, men med facit i hand skulle jag ha ökat lite tidigare, men en sak i sänder – vi kommer till det.

IMG_0818 IMG_0819 IMG_0823

Regnet höll sig på en lagom nivå hela milen, det jobbiga var vinden. Nere vid vattnet var den rentav fruktansvärd, så där blev det lite kämpigt. Jag höll dock ett ganska jämnt tempo hela tiden, och jag kände redan efter 2-3 km att jag borde öka, för krafterna fanns där. Och tro mig, jag försökte. Men de som ville springa långsamt höll inte till höger, och överlag var det så trångt nästan hela vägen att det var svårt att springa om. Tack vare att jag är ganska liten lyckades jag klämma mig förbi mellan folk, men det gick verkligen inte så snabbt och smidigt som jag hade velat. Efter ett tag blev jag så pass frustrerad att jag började hata lite på Malmö och dess smala gator.

Vid 8-9 km började jag känna mig ganska sliten, och insåg att jag inte skulle kunna persa denna kväll. Sedan visade sig att det hade snurrat till i mitt huvud: jag hade för mig att jag hade ett helt annat personbästa än jag faktiskt har, och när det gick upp för mig insåg jag att chansen faktiskt fanns, så sista kilometern sprang jag över min förmåga (om man kan göra det) och här var det dessutom ganska lätt att springa om folk (de började väl också känna sig trötta och höll sig lugna?). När jag sprang över mållinjen på 55:16 var jag så utpumpad att jag var tvungen att stanna direkt, blunda och andas och be till högre makter om att inte behöva kräkas mitt i den folkmassan.

IMG_0838

55:16 alltså. Ytterst retsam tid eftersom mitt personbästa på milen är 55:13. Fyra sekunder snabbare och jag hade jublat hela natten! Nu blev det alltså inte ett personbästa, och jag förbannar de som var i vägen när jag ville springa snabbt, de mörka bitarna av banan som gjorde att jag var tvungen att sakta ner, och att jag höll på att missa vätskekontrollen så jag tappade flera sekunder på att jaga vatten. Fyra sekunder! Fyra sekunder från pers, det borde inte vara tillåtet!

Men: känslan var bra, jag kände mig ganska stark och det var skönt att få bekräftat att jag ändå är på samma nivå som förut, hade börjat inbilla mig att jag blivit en långsammare löpare än tidigare. Så jag är riktigt nöjd med 55:16!

IMG_0839

Och hur var Midnattsloppet i Malmö jämfört med det i Göteborg, undrar ni förstås? Göteborg må ha en mycket, mycket tuffare bana, men (förlåt Malmö) så himla mycket roligare. I Malmö kändes det som att jag bara sprang i mörker, såg inte någonting särskilt spännande, det var extremt lite folk ute (vilket såklart beror på vädret), och underhållningen kändes nästan obefintlig jämfört med i Göteborg. Här kändes det mest som att det enda de hade fått ut var ljusstavar och marschaller och en och annan DJ, eller så var jag bara så in the zone att jag inte märkte av något annat. Och så var det mycket mer trängsel i Malmö trots att det är fler som springer i Göteborg. För smala gator helt enkelt! Med det inte sagt att jag inte gillade detta lopp, det gjorde jag verkligen och jag skulle absolut kunna tänka mig att springa i Malmö igen. Men jag kan också rekommendera alla skåningar att komma och testa Midnattsloppet i Göteborg!

Riktigt glad att jag åkte till Malmö och sprang, det var en perfekt liten miljöombyteshelg! 

Löpning Lopp Mat och dryck och annat gott

Dagen efter mår jag som en kung

6 september, 2015

Nu har jag sprungit Midnattsloppet fyra gånger. Lite galet när jag tänker efter, att det har gått så lång tid sedan jag började springa att jag har hunnit med fyra Midnattslopp. Midnattsloppet var nämligen det första loppet jag sprang den sommaren då jag bestämde mig för att bli en löpare. Det var 2013. Nu är det 2015 och alltså fyra Midnattslopp senare.

Och det slår aldrig fel: natten efter Midnattsloppet är helt bedrövlig. Vaknar åtminstone varannan timme av att jag måste äta och kissa, kissa och äta, dricka och dricka och dricka. Och kissa. Så ni kan tro att belöningen i form av hotellfrukost imorse var rätt välkommen. Jag kan seriöst rekommendera en resa för att springa lopp bara för att få starta efterföljande dag med en hotellfrukost.

IMG_0843 IMG_0846 IMG_0842

 

Men förutom att natten var lite smådryg så mår jag förvånansvärt bra idag, med tanke på att jag maxade en mil igår precis innan läggdags. Ofta brukar jag känna mig nästan bakfull efter jag har sprungit lopp, men idag mår jag fint och är till och med sugen på en löprunda. Härlig känsla det! Kanske var det pga hotellfrukostlyxen?

Det blir dock ingen löprunda just nu. Istället ska jag bege mig mot tåget hem till Göteborg, och jag får tacka Skåne för en fin miniweekend!

Löpning Lopp

Check på Midnattslopp nummer två

5 september, 2015

IMG_0807

Jamen sådärja. Då var årets andra Midnattslopp avklarat, och det känns riktigt gott! Den här gången är jag dessutom ganska nöjd med min tid, men bara ganska, men ändå tillräckligt för att somna gott i natt. 

Nu ska jag sova några timmar (typ nio!), för att sedan starta morgondagen med en rejäl hotellfrukost innan hemfärd mot Göteborg. Men alltså, jag är helt för det här med att åka iväg på en liten minisemester, t.ex. för att springa lopp. Man behöver ju verkligen inte åka så långt. 2,5 h med tåg räckte gott och väl denna gång.

Race report kommer förstås, men det får bli när jag är på hemmaplan igen. Nu ska jag sova, och jag ska somna med en go känsla av att ha maxat i nästan tio kilometer. Det gör vem som helst rätt trött tror jag.

PS. Har avnjutit en segeröl i ett varmt bad. Så himla gött alltså. DS.

Löpning Lopp

Världens bästa hotellbeslut

5 september, 2015

Den här resan till Malmö gick inte helt enligt planerna. Egentligen skulle jag ha åkt hit med en vän och bott hos hennes föräldrar, men eftersom hon blev tvungen att ställa in blev det till att tänka om. Igår bokade jag således tåg och hotell och ja, jag valde ett centralt hotell, men att det skulle bli så här nära Midnattsloppet hade jag inte riktigt koll på.

Ungefär det första jag såg när jag kom ut från Centralstationen i Malmö var starten för Midnattsloppet. Gött, tänkte jag, då behövde jag inte fundera på det längre. Gick ungefär tio meter till och där låg mitt hotell. Ja, alltså hotellet ligger SÅ nära starten. Fatta grejen: behöver bara dra på mig kläderna, ta hissen ner och börja springa. Ungefär. Slipper klädinlämningar och bajamajaköer och när jag är i mål kan jag bara ta hissen upp till rummet, knäcka en öl och sjunka ner i ett varmt bad. För så snilleblixtig var jag att jag önskade ett badkar på rummet.

Scandic Kramer alltså. Kan rekommendera det om du ska springa Midnattsloppet i Malmö någon gång. Bättre läge hittar du knappast.

IMG_0767 IMG_0774 IMG_0784 IMG_0785

 

Nu är jag inne i total relax mode. Har sprungit runt på stan en sväng. Fick desperatgoogla ”Systembolaget Malmö” när klockan var 14:30, jag insåg att jag bor så nära starten OCH har badkar. Kände att det krävde en öl eller två. Sedan var det ju kanske pyttelite skämmigt att direkt gå till Lagerhaus med Systemkassen i högsta hugg för att köpa en öppnare, något som killen i kassan gärna påpekade. Jaja, vi skrattade gott och jag kände mig lite alkig även fast jag inte är det. Men nu: relax mode alltså. Värmer upp inför kvällen med ett bad och löpartidning innan det är dags att leta reda på någon mat som gör mig snabb.

IMG_0789

%d bloggare gillar detta: